Det råder djupa klyftor inom oppositionen när det gäller hur priserna vid pump ska hanteras om de rödgröna partierna vinner valet. Oppositionens partier kritiserar starkt den sittande regeringens klimatpolitik och föreslår omfattande åtgärder för att minska utsläppen. Trots den gemensamma kritiken spretar deras förslag åt olika håll, vilket förväntas leda till nya konflikter om drivmedelspriser om makten skiftar.
Priserna på bensin och diesel var avgörande för att högerpartierna vann det senaste valet. Den frågan har inte blivit mindre viktig sedan dess. Biltrafiken står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp, och dessa har faktiskt ökat under den nuvarande regeringens ledarskap. Detta beror delvis på att Tido-regeringen har sänkt skatterna på drivmedel och mildrat klimatkraven, vilket strider mot vad som lovades i valrörelsen 2022. Konsekvensen av detta har varit en kraftigt försämrad möjlighet för Sverige att nå sina klimatmål.
Oppositionens partier, inklusive Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet, har enats om att kritisera regeringens satsningar. När det kommer till deras egna förslag kring hur omställningen ska ske, visar en analys av deras skuggbudgetar att de inte är överens om hur hårt man ska trycka på för att minska utsläppen från transportsektorn. Utsläppen från biltrafiken är en av de mest kontroversiella frågorna.
Den kostnadschock som drabbade svenska bilister under 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, har gjort att alla fyra oppositionspartierna är medvetna om vikten av att inte belasta vanliga medborgare för hårt. Åsa Westlund, klimatpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, poängterar att en politik måste utformas så att den inte blir för tuff för vanligt folk.
Miljöpartiet är det enda partiet som presenterar en konkret plan för hur mycket drivmedelspriserna behöver höjas för att driva omställningen i rätt riktning. Enligt Daniel Helldén från Miljöpartiet skulle en prishöjning på 2 kronor och 20 öre per liter vara nödvändig, tillsammans med en ökad reduktionsplikt och höjd bensinskatt. Helldén understryker att det handlar om att vara ärlig mot medborgarna och att avstå från populism.
Oppositionens syn på drivmedelsskatterna skapar splittring. Miljöpartiet vill höja bensinskatten med över 4 miljarder kronor, medan Vänsterpartiet föreslår en mindre höjning. Centerpartiet, å sin sida, meddelar att de inte tänker höja dessa skatter, vilket de menar ska vara en grundläggande punkt i eventuella förhandlingar. Socialdemokraterna står också fast vid att de inte har några sådana förslag.
Både Socialdemokraterna och Centerpartiet fokuserar istället på att pressa ner kostnaden för förnybara drivmedel, vilket skulle möjliggöra en högre inblandning utan att öka kostnaderna för bilisterna. Denna strategi innebär att staten ska upphandla stora volymer biobränsle för att öka utbudet och därmed få ner priserna.
Det finns dock osäkerhet kring dessa planer. Enligt regeringsutredningar är det utmanande att producera tillräckliga mängder biobränsle för att nå klimatmålen till 2030. Varken Socialdemokraterna eller Centerpartiet har definierat hur stor andel av drivmedlen som ska bestå av biobränsle, något som är avgörande för att uppnå utsläppsmålen.
En lektion från 2022 är att det behövs ekonomiska stötfångare för dem som har begränsade alternativ till bilen. Vänsterpartiet föreslår lägre vägtrafikskatter på landsbygden, medan Centerpartiet och Miljöpartiet har olika förslag på hur statens intäkter från drivmedelsskatter kan återföras till dem som drabbas av högre kostnader för bilkörning.
Det råder dock enighet över blockgränserna om att elbilar är framtiden. Om det blir ett maktskifte kan det bli sannolikt att incitamenten för elbilsägare ökar. Tidigare tog Tido-partierna bort den elbilsbonus som fanns, men nu föreslår de en mer begränsad variant.
Oppositionspartierna planerar att satsa mer på klimat och miljö än Tido-regeringen, åtminstone sett till den del av statsbudgeten som omfattar dessa satsningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande. Miljöpartiet ökar med 26 miljarder kronor, Vänsterpartiet med 10 miljarder, medan Socialdemokraterna nöjer sig med att öka med 1 miljard kronor, vilket blottlägger en klyfta i synen på statens finanser.
Miljöpartiet finansierar sina reformer i högre grad med lån än både regeringen och övriga oppositionspartier. Helldén menar att den låga statsskulden ger utrymme för nödvändiga investeringar. Åsa Westlund på Socialdemokraterna framhäver vikten av att ta ansvar för framtida generationer även i finanspolitiken, och påpekar att de har samarbetat med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet genom åren, trots den lägre statsskulden.
