Terrorhotnivån i Sverige ligger fortsatt på tre på en femgradig skala, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i deras senaste rapport för 2026. Säkerhetsmyndigheterna har identifierat högerextremism och islamism som de mest betydande hoten.
I rapporten nämns högerextremism hela 14 gånger, medan vänsterextremism bara omnämns en gång. NCT:s bedömning görs i samarbete med olika underrättelsetjänster och det slutgiltiga beslutet om hotnivån tas av chefen för Säkerhetspolisen.
Hotnivån sänktes från fyra till tre i maj förra året, och enligt NCT finns det för närvarande inga tecken på att en höjning är nödvändig. Sverige har inte längre utpekats som ett särskilt mål, vilket var fallet under 2023 med flera islamkritiska demonstrationer och koranbränningar i landet.
Trots den oförändrade hotnivån framhäver NCT att karaktären av hotet har förändrats. Enligt rapporten är det nu individer som sprider våldsbejakande propaganda på nätet, snarare än etablerade terrororganisationer som IS och al-Qaida, som driver hotbilden mot Sverige.
Ahn-Za Hagström, chef för NCT, påpekar att personliga motiv och psykisk ohälsa ofta är avgörande faktorer i dessa fall. Han nämner en 19-årig syrisk man som dömdes för terrorplaner mot Kulturfestivalen i Stockholm i IS:s namn.
Utöver hotet från islamismen, identifierar svenska säkerhetsmyndigheter högerextremism som det största terrorhotet. Radikalisering sker ofta genom konsumtion av så kallad accelerationistisk propaganda, som syftar till att skapa oro och splittring i samhället.
Myndigheterna varnar för att narrativ om invandring och en upplevd islamisering av samhället är centrala motiv bakom radikaliseringen inom högerextrema kretsar. Den fullständiga rapporten kan läsas här.
