När Sverige närmar sig riksdagsvalet i september beskriver statsminister Ulf Kristersson (M) situationen som mer allvarlig än på länge. Han påpekar att landet varken är i krig eller i fred, och varnar för att utländska aktörer, särskilt Ryssland, kan försöka påverka valet.
I en debattartikel i Dagens Nyheter målar Kristersson upp en oroande säkerhetspolitisk bakgrund. Enligt honom går Sverige till val under ett ”tydligt försämrat säkerhetsläge”. Den regelbaserade världsordningen hotas mer än på flera decennier, med stora länder som gör anspråk på intressesfärer där makt går före rätt.
Han framhäver att Ryssland inte visar några tecken på att vilja ha fred i Ukraina och att Sverige och dess allierade återkommande utsätts för cyberattacker, informationspåverkan, ekonomiska påtryckningar och sabotage. Målet med dessa åtgärder är att skapa splittring och rädsla, samt att minska stödet till Ukraina.
Med detta i åtanke menar Kristersson att Sverige måste göra allt för att ”värna vår fred och frihet”. Han har därför bjudit in partiledarna i riksdagen till samtal om hur demokratin kan skyddas mot otillbörlig påverkan.
Statsministern imponerar på den långa tradition av demokrati som Sverige besitter, och beskriver det svenska valsystemet som robust, rättssäkert och svårt att manipulera. Systemet är decentraliserat och transparent, med flera kontrollmekanismer på plats. Den politiska enigheten kring stödet till Ukraina ses som en styrka, där alla riksdagspartier står bakom både militärt och civilt stöd.
Trots den goda tilliten till det svenska systemet anser Kristersson att riskerna inte får underskattas. Han uttrycker att ”Sverige är inte i krig – men vi är inte heller i fred”. Det råder ingen verklig fred när Sverige och dess allierade ständigt utsätts för olika typer av hybridattacker.
Kristersson kopplar hotbilden till den tekniska utvecklingen och påpekar att internet och AI har gjort det enklare att sprida falska budskap. Som stöd för sin oro hänvisar han till händelser i Rumanien, där han menar att rysk påverkan gynnade en kandidat som uppfattades som vänlig mot Ryssland.
Den amerikanska justitieutskottets rapport, som undersökt dessa händelser, ger dock en annan bild. Utskottet har bedömt att anklagelserna om omfattande rysk påverkan var överdrivna och inte tillräckligt belagda. Trots detta fortsätter Kristersson att förstärka hotbilden och samla partiledarna för att understryka att demokratin i Sverige är i fara.
Medan Kristersson fokuserar på det östliga hotet växer inhemska problem som en följd av tidigare politikers beslut. Det demografiska landskapet förändras, vilket kan komplicera framtida val för de traditionella partierna. Tidigare moderata riksdagsledamoten Hanif Bali har uttryckt oro över detta.
Vidare har både TikTok och den amerikanska rapporten ifrågasatt anklagelserna om valpåverkan, vilket ytterligare komplicerar situationen. Kristersson mobiliserar även flera av landets säkerhetsmyndigheter för att varna allmänheten och vidta åtgärder mot det uppfattade hotet.
Inför valet 2026 pågår nu ett intensivt arbete inom svenska myndigheter, och Kristersson har samlat flera av dem för att stärka motståndskraften. Han uppmanar även det svenska folket att vara kritiska till nyhetskällor och dubbelkolla information innan de delar den vidare.
Trots de svåra utmaningarna är Kristersson optimistisk och ser att de partier som förespråkar samarbete i Europa och stöd till Ukraina har vunnit i tidigare val.
