Efter årets säkerhetskonferens i München står det klart att klyftan mellan USA och Europa kvarstår. Europeiska ledare har nu börjat enas i sitt motstånd mot Donald Trump.
München, som länge har varit en geopolitisk tryckkokare, har återigen blivit skådeplats för viktiga diskussioner, även om några dramatiska utfall uteblev denna gång. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj använde konferensen för att anspela på historiska händelser, där han varnade för att uppdelningen av Ukraina skulle vara en illusion, likt den som skedde med Tjeckoslovakien 1938.
Jämfört med förra årets angrepp mot Europa från vicepresidenten JD Vance, var det en mer diplomatiskt formulerad Marco Rubio, USA:s utrikesminister, som presenterade den amerikanska utrikespolitiska visionen. Trots en mer artig ton uttryckte Rubio ändå samma grundläggande budskap, där han hävdade att Europa sitter fast i en ”klimatkult” och hotas av ”civilisatorisk utplåning”.
En annan central punkt i den amerikanska strategin är att USA inte längre strävar efter en regelstyrd världsordning. Istället tycks man förespråka att den starkes rätt ska gälla, vilket innebär ett avståndstagande från den transatlantiska länken och en minskad omtanke om EU:s demokratiska allierade.
Konferensen ägde rum mitt under en av de allvarligaste säkerhetspolitiska kriser som NATO har upplevt sedan alliansens grundande. Trumps makttillträde förra året utlöste en kris som kulminerade i hot om att han skulle ta kontroll över Grönland, vilket ledde till oväntade protester från EU-länder som Danmark och Storbritannien.
Den amerikanske senatorn Chris Murphy var närvarande i München och varnade för konsekvenserna av en amerikansk annektering av Grönland, med ett tydligt budskap om att det skulle innebära slutet för NATO. Den danska statsministern Mette Frederiksen har också framhållit att ett angrepp mellan NATO-länder skulle kunna leda till alliansens upplösning.
Trots en tydlig reaktion från Europa mot Trumps hot, fortsätter hans politik att ställa krav på Ukraina, utan att motsvarande krav riktas mot Ryssland. Zelenskyj uttryckte detta kraftfullt i sitt tal och påpekade att västerländska ledare ofta talar om eftergifter, men att det för det mesta endast handlar om vad Ukraina ska ge upp.
Denna dynamik har skapat en komplex situation där USA:s engagemang i Ukraina har minskat, medan europeiska länder fortsätter att stödja landet i sin kamp mot rysk aggression. Med Trump som potentiell vän i Vita huset från januari 2025, står Europa inför en utmanande framtid när det kommer till att hantera den ryska hotbilden.
