Den ökande brottsligheten i Sverige påverkar arbetslivet och tvingar arbetsgivare att genomföra fler bakgrundskontroller. Enligt Almega, arbetsgivarorganisationen, är det avgörande att företagen kan rättfärdiga sina behov av dessa kontroller för att minimera riskerna.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och expert på arbetsgivarpolitisk fråga hos Almega, poängterar att arbetsgivarna har ansvar för säkerheten. ”Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker”, säger hon i en intervju.
Henriques understryker vikten av att bakgrundskontroller utförs på ett korrekt sätt, där kandidaten får tydlig information och kontrollerna begränsas till det som är relevant för tjänsten. På så sätt kan en balans uppnås mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.
För närvarande hoppas Almega att den pågående statliga utredningen om bakgrundskontroller ska leda till ett regelverk som klargör och stärker denna typ av kontroller inom arbetslivet. Tills utredningen är klar, anser Henriques att regeringen bör införa tillfälliga regler för att motverka kriminell verksamhet.
Företag som arbetar med bakgrundskontroller har bildat en egen förening, Bakgrundskontrollföretagen (BKF), där man utvecklat en branschstandard och en gemensam uppförandekod. Johan Söderström, ordförande i föreningen, betonar att kontrollen av tidigare brottslighet är nödvändig för att kunna göra en korrekt riskbedömning av en person. Han uttrycker förhoppningar om att utredningen ska visa på behovet av en välreglerad marknad.
Enligt uppgifter har antalet jobbannonser som innehåller termen ”bakgrundskontroll” på Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken ökat med mer än 8 000 procent under det senaste decenniet. ”Det är helt absurt. I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller”, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen.
Den växande trenden med bakgrundskontroller speglar ett förändrat arbetsklimat där säkerhet sätts i första rummet. Arbetsgivare står inför en utmaning att balansera behovet av säkerhet med respekten för individens integritet, en fråga som fortsatt kommer att vara central i den offentliga debatten.
