Den svenska regeringen introducerar en ny lag som syftar till att öka transparensen kring löner, vilket gör det enklare för anställda att ta reda på vad deras kollegor tjänar. Lagen grundar sig på ett EU-krav och har som mål att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Enligt lagförslaget får anställda rätt att begära information om genomsnittlig lön för sina kollegor, uppdelat på kön.
Den nya regleringen innebär att lönerna kommer att redovisas i form av års- och timlöner, vilket inkluderar tillägg för obekväm arbetstid och övertid. Detta markerar ett avsteg från det nuvarande systemet som har funnits sedan 90-talet, där löneuppgifterna baseras på månadslön utan extra tillägg.
Jämställdhetsminister Nina Larsson har uttalat sig om vikten av att bekämpa löne diskriminering och har betonat att lika lön ska gälla oavsett kön. Hon anser att de nya reglerna kommer att ge konkreta verktyg för att åstadkomma förändring och öka insynen i hur löner sätts.
Trots regeringens framfart finns det kritik mot den nya lagen. Flera svenska arbetsgivarorganisationer, inklusive Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har uttryckt oro för lagens konsekvenser. I ett gemensamt brev varnar de för att möjligheten att kartlägga löner kommer att förändras radikalt, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för företagen.
Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv, menar att det nya kravet kan leda till en mer komplex och kostsam situation för arbetsgivare. Hon påpekar att det skulle ha varit mer effektivt om den nya lagen hade baserats på den nuvarande lönekartläggningen som redan finns på arbetsplatserna.
Regeringen har dock inga planer på att dra tillbaka förslaget. Enligt Nina Larsson är det nödvändigt för arbetsgivare att anpassa sig till de nya reglerna för att undvika en mer oförutsägbar situation i framtiden.
Frågan om lönetransparens och jämställdhet i lön fortsätter att vara en central debatt i Sverige, vilket speglas i regeringens beslut att införa denna nya lag.
