Den amerikanska journalistiken står inför allvarliga hot i takt med att landet rör sig mot en allt mer auktoritär regering. Erika Bjerström påpekar att chockfasen har passerat och att medier nu rustar sig för att hantera den nya verkligheten. Denna utveckling har blivit särskilt tydlig efter att Donald Trump tillträdde som president, där han ständigt har fördömt medierna som ”folkets fiende”.
Under denna tid har nyhetsjournalister utsatts för ökat våld och har tvingats arbeta under livvaktsskydd. Samtidigt har etablerade medier, inklusive New York Times, blivit kritiserade av både Trump-anhängare och motståndare. Kritiken kallas ”sane washing”, vilket innebär att dessa medier normaliserar och legitimerar Trumps kontroversiella uttalanden i sin rapportering.
Under en nyligen genomförd rundresa för svenska journalister i USA, besöktes flera nyhetsredaktioner där experter och forskare delade sina insikter. Statsvetaren Steven Levitsky, en av författarna till ”Så dör demokratier”, beskriver situationen som en elektoral autokrati, där det demokratiska systemet fortfarande till synes är intakt men i praktiken har försvagats.
Utmaningarna är många och förtroendet för medierna fortsätter att sjunka. Många amerikaner vänder sig nu till avhoppade journalister som driver egna plattformar, där de kan sprida sina åsikter utan faktakontroll. Kraven på partisk rapportering har ökat, där vissa läsare anser att traditionella medier inte går tillräckligt långt i sin kritik av Trump.
Margaret Sullivan, tidigare nyhetschef på New York Times, påpekar att medierna misslyckas med att tydligt distansera sig från Trumps påståenden. Paul Krugman går längre i sin kritik och menar att Trump och hans allierade, som inkluderar många amerikanska medier, ”ska brinna i helvetet”.
Medan traditionella nyhetskanaler försöker anpassa sig till denna nya verklighet, har det uppstått olika nyhetssändningar med politiska färger. Vissa program presenterar händelser på ett sätt som stödjer en särskild ideologi, medan andra försöker hålla sig neutrala. Detta skapar en splittrad medielandskap där informationen presenteras genom olika filter.
Martin Baron, tidigare chefredaktör för Washington Post, framhäver att mediernas överlevnad beror på att de håller fast vid journalistikens grundprinciper. Han understryker vikten av att dokumentera verkligheten och låta alla röster komma till tals. Samtidigt har förändringar inom Washington Post lett till en mer regimvänlig linje, där kritiska röster har tystats.
Utvecklingen har också påverkat hur unga journalister ser på sitt yrke. För många är journalistik ett verktyg för att rädda demokratin, vilket skapar en ny syn på vad det innebär att vara journalist. Även storföretag som Reuters har infört etiska riktlinjer för att säkerställa trovärdighet, men utmaningarna kvarstår.
Frågan som kvarstår är om den opartiska journalistiken kan överleva i detta förändrade klimat. Om det blir en strid om kommande val och om republikanerna vägrar att acceptera en demokratisk vinst, kan den demokratiska krisen fördjupas ytterligare. I sådana situationer är oberoende domstolar och medier viktigare än någonsin för att upprätthålla demokratins grundpelare.
