Oljepriserna ökade markant under helgen efter att amerikanska och israeliska flygattacker riktades mot Iran, där landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, dödades. Som svar genomförde Iran missilangrepp mot flera länder i regionen, inklusive Israel och Gulfstater med amerikanska militärbaser. Brentolja, som är den internationella referensen för råolja, steg med cirka 10 procent och nådde över 80 dollar per fat på måndagen.
Experter varnar nu för att oljepriserna kan nå 100 dollar per fat om angreppen fortsätter att skapa osäkerhet i Hormuzsundet och i regionen. En av de främsta orsakerna till den dramatiska prishöjningen är hotet mot Hormuzsundet, genom vilket över 20 procent av världens oljehandel passerar. Flera tankfartyg har tvingats ankra utanför sundet efter Irans varningar och det rapporteras om att två fartyg har attackerats under helgen.
USA:s president Donald Trump meddelade att attackerna kan pågå i upp till fyra veckor, tills alla militära mål är uppnådda. Vita huset har försäkrat att de inte är intresserade av att genomföra en markinvasion, utan att operationen ska vara kortvarig. Parallellt med dessa attacker har Irans revolutionsgarde lovat att hämnas på dem som ligger bakom angreppen mot Khamenei och andra mål i landet. Gardet uppger att de förbereder ”den största offensiva insatsen” i landets historia, riktad mot Israel och amerikanska baser i regionen.
Under helgen attackerade Iran det Palau-flaggade oljetankfartyget Skylight när det passerade genom Hormuzsundet, nära Oman. Fyra sjömän skadades i attacken, och hela besättningen har evakuerats.
Efter USA:s och Israels attacker har Iran genomfört missilangrepp mot flera länder i regionen, inklusive Israel, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Qatar, där USA har flera militärbaser. Även fartyg på havet har träffats, vilket har fått många tankfartyg och lastfartyg att ändra sina rutter.
Jorge León, chef för geopolitisk analys vid Rystad Energy, kommenterade situationen och sade att det mest omedelbara hotet mot oljemarknaderna är stoppet av trafiken genom Hormuzsundet, vilket hindrar 15 miljoner fat råolja per dag från att nå marknaderna. León förutspår att om inte tecken på avspänning framträder snabbt, kan vi förvänta oss en betydande prishöjning på olja.
Ajay Parmar, direktör för energi och raffinering vid ICIS, betonade faran med oroligheterna vid sundet och dess påverkan på handeln. Han påpekade att även om militära attacker driver upp oljepriserna, är stängningen av Hormuzsundet den avgörande faktorn.
Samtidigt har OPEC+-länderna, inklusive Saudiarabien, Ryssland och Iraq, beslutat att öka produktionen med 206 000 fat per dag från april, vilket motsvarar mindre än 0,2 procent av den globala efterfrågan. Ekonomer på Rystad Energy bedömer att stängningen av Hormuzsundet kan innebära en förlust på 8-10 miljoner fat per dag, även om viss olja kan dirigeras om via pipelines i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Prishöjningarna får direkta effekter på konsumenterna. Högre energipriser förväntas leda till dyrare drivmedel och ökade kostnader för transporter och varor, vilket kan förstärka den redan rådande inflationen globalt, enligt Subitha Subramaniam, chefsekonom vid Sarasin & Partners.
Aktiemarknaderna i Europa och Asien föll som följd av osäkerheten. Japans Nikkei föll med 1,3 procent, medan MSCI:s breda index för Asien-Stillahavsregionen sjönk med 1,2 procent. I Storbritannien öppnade FTSE 100 nästan 1 procent lägre, medan flygbolagsaktier föll efter att delar av regionens luftrum stängts. Samtidigt steg guldet, som betraktas som en säker hamn, med 2,3 procent.
Analytiker rapporterar att länder som Indien kan behöva vända sig till rysk olja för att kompensera för potentiella försörjningsbortfall från Mellanöstern. Danska Maersk har meddelat att företaget tillfälligt pausar alla transporter genom Hormuzsundet och planerar omläggning via Godahoppsudden och Suezkanalen.
Robin Mills, vd på Qamar Energy i Dubai, konstaterade att hoppet om att priserna snabbt skulle sjunka är lågt. Ökningen i oljepriserna kommer att slå igenom nästan omedelbart eftersom oljemarknaden följer nyhetsflödet mycket noga.
Flera experter varnar för att ett långvarigt stopp av olje- och gasflöden via Hormuzsundet kan pressa Brentpriset över 100 dollar per fat, vilket skulle få omfattande konsekvenser för global inflation och räntor. William Bains vid brittiska handelskammaren påpekar att om betydande störningar uppstår genom Hormuzsundet, kan det destabilisera leveranskedjorna för olja och flytande naturgas till Indien, Kina och Sydkorea, och påverka energikostnader och ekonomisk tillväxt negativt.
Konflikten mellan USA, Israel och Iran har redan skakat energimarknaderna och världsekonomin. Med Hormuzsundet i praktiken stängt och OPEC+-länderna begränsade i hur mycket de kan kompensera för bortfallet, förväntas fortsatt oro på marknaderna och risken för kraftigt stigande oljepriser är stor. För konsumenter världen över innebär detta dyrare drivmedel, samtidigt som aktiemarknader och valutakurser påverkas av osäkerheten.
Samtidigt har USA säkrat tillgången till olja från Venezuela, där president Donald Trump har uttryckt avsikt att ha kontroll över oljeresurserna framöver. Tidigare i år genomförde USA operationer i Venezuela, där ledaren Nicolás Maduro tillfångatogs. USA:s styrkor har stoppat flera oljefartyg kopplade till Venezuela för att upprätthålla kontrollen.
Det framstår som mindre sannolikt att utvecklingen i Venezuela enbart handlar om att befria landet från Maduros styre, med tanke på att stora delar av den styrande maktapparaten fortfarande är på plats. I stället kan tillgången till olja ha varit en viktig strategisk faktor, särskilt med hänsyn till en potentiell upptrappning mot Iran.
