En betydande förändring i maktstrukturerna och ekonomin är på väg när ett historiskt arvskifte sker globalt. Nationalekonomen Daniel Waldenström varnar för att detta skifte kommer att påverka både stora och små förmögenheter, inte bara bland miljardärer utan också i medelklassen.
Det som internationellt kallas ”The great wealth transfer” innebär att stora summor kommer att byta ägare under de kommande åren. Enligt analysfirman Cerulli kommer över 1 000 biljoner kronor att skiftas enbart i USA under de närmaste 20 åren. För Sverige innebär detta att personer födda på 1940- och 1950-talet förväntas lämna efter sig stora arv, särskilt i form av bostadsförmögenheter.
Waldenström förklarar att många svenskar har sett värdet av sina bostäder och aktier öka kraftigt. ”Det handlar om en enorm förmögenhetstillväxt”, säger han. Enligt Finansinspektionen är den svenska genomsnittsformögenheten idag 30 gånger större än den var 1890. Trots detta äger fem procent av befolkningen nära hälften av de finansiella tillgångarna.
Det finns också farhågor kring den ökade ojämlikheten i samhället, där de rikaste får större arv medan mindre arv kan ätas upp av ökade kostnader. Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, noterar att fler kvinnor ärver sina föräldrar och makar, vilket kan leda till en förskjutning av ekonomiskt inflytande i samhället. ”Det kan också förändra investeringsmönster”, säger Åhrman och hänvisar till att många kvinnor prioriterar hållbara investeringar.
Enligt Åhrman är många arvtagare inte förberedda på att ta emot större belopp, vilket kan leda till problem och osäkerhet. ”Arvet kommer att spela en allt större roll för hur unga etablerar sig ekonomiskt och köper bostad i Sverige”, menar hon.
Enligt Amanda Göthberg, boendeexpert på Mäklarsamfundet, förväntas personer som är 73 år och äldre lämna efter sig bostadsarv till ett värde av närmare 1 800 miljarder kronor under de kommande 20 åren. ”Det är den största och mest spridda omfördelningen av bostadsförmögenheter någonsin”, säger Göthberg.
Trots att en fjärdedel av barnen till dessa förväntas ärva betydande belopp, finns det oro för att förmögenhetskoncentrationen kan förstärkas, särskilt när arv främst flyttas mellan hushåll med goda inkomster. ”Arv är en naturlig del av ekonomin och resultatet kan variera”, säger Göthberg.
Det är tydligt att detta arvskifte kan få stor betydelse för den svenska ekonomin och dess framtida utveckling, men det är också en komplex fråga som berör frågor om jämlikhet och rättvisa.
