Majoritet emot att riva upp permanenta uppehållstillstånd i Sverige

En ny opinionsundersökning visar att en majoritet av svenskarna motsätter sig att permanenta uppehållstillstånd ska kunna dras tillbaka. Enligt mätningen, utförd av Novus på uppdrag av TV4 Nyheterna, säger 58 procent av de tillfrågade nej till förslaget. Endast 24 procent stödjer idéen, medan 18 procent är osäkra.

Frågan om att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade har blivit en av de mest omdebatterade inom Tido-samarbetet. Sverigedemokraterna är de som starkast förespråkar en sådan förändring, vilket de ser som en del av en mer restriktiv migrationspolitik. Å andra sidan är regeringspartierna mer tveksamma och pekar på att den utredning som ligger till grund för förslaget behöver kompletteras.

Statsminister Ulf Kristersson har också framhållit att frågan är juridiskt och politiskt komplicerad. Liberalerna har uttryckt det starkaste motståndet mot att riva upp redan fattade beslut, med partisekreterare Fredrik Brange som påpekar vikten av att kunna lita på myndigheternas beslut.

Det finns idag omkring 180 000 personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige, och upp till 100 000 av dem kan komma att beröras av en sådan lagstiftning. Förslaget riktar sig främst mot de som fått sina tillstånd efter att ha beviljats asyl, samt deras anhöriga.

Regeringen har också betonat att man vill skapa starkare incitament för människor att bli svenska medborgare. Förslaget inkluderar ett undantag för dem som redan har ansökt om medborgarskap, så att deras permanenta uppehållstillstånd inte ska återkallas.

Kritiken mot förslaget handlar bland annat om rättssäkerhet. Jurister har varnat för att det kan strida mot grundläggande rättsprinciper, och att det kan skapa osäkerhet för individer som redan etablerat sig i Sverige. Samtidigt menar förespråkarna att det handlar om att ställa krav på dem som bott länge utan att ha tagit steg mot integration.

Diskussionerna mellan partierna fortsätter och Sverigedemokraterna har visat viss beredskap att kompromissa, bland annat när det gäller tidsramarna för att uppfylla de nya kraven.