Veckans kritikerlista över böcker ger inte många överraskningar. Temat kretsar kring att alla kan läsa, ett praktiskt facit och titlar som ”Jack”.
Under den senaste tiden har jag mottagit flera uppmuntrande meddelanden gällande läsning. Göteborgs universitet meddelar sin avsikt att satsa på läsning av skönlitteratur för att stärka studenters läs- och skrivförmåga. Samtidigt visar försäljningen av tryckta böcker en positiv trend, medan återväxten av läsare är betydligt svagare. Anledningen till detta kan kopplas till de nationella proven i svenska, vars tredje del genomförs idag och som är grundläggande för betygsättningen.
Det är alarmerande att det i Sverige är möjligt att avsluta grundskolan utan förmåga att läsa och skriva. Proven är uppdelade i tre delar: ett muntligt prov, ett läsförståelseprov och ett uppsatsskrivande, där totalpoängen räknas samman.
Frågan som många ställer sig är hur många poäng som krävs för att uppnå betyget E? Endast 16 poäng behövs, vilket innebär att en elev kan bli godkänd enbart genom det muntliga provet utan att behöva kunna läsa och skriva. Detta skapar en press på lärarna, som fruktar negativa konsekvenser för skolans rykte och hantering av föräldrar.
Vid sidan av detta har Ulf Lundells debutroman ”Jack” från 1976 släppts i en jubileumspocket. Omslaget pryds av tidens recensioner, inklusive den välkända beskrivningen ”En väldig generationsroman”. En recensent från Gefle Dagblad uttrycker entusiasm över att få en inblick i ungdomens värld, medan en annan från Kvällsposten beskriver romanen som ”tämligen ointressant”.
Nyheten från Umeå internationella litteraturfestival, Littfest, att Ida Börjel har utsetts till årets Brunnslockspoet, har också väckt intresse. Börjel uttrycker en nyfikenhet om den udda utmärkelsen och vill ”öppna locket till det underjordiska vetandet”.
I det senaste numret av tidskriften ”Med andra ord” (nr 126) finns ett samtal mellan redaktören Jenny Aschenbrenner och två översättare, Magdalena Sørensen och Annakarin Thorburn, som även är författare. Thorburn har översatt Samanta Schweblin, som nyligen toppat kritikerlistan. De diskuterar hur översättare kan bli mer noggranna i sitt eget skrivande. I samma nummer skriver Örjan Sjögren om sitt arbete med Clarice Lispector och reflekterar över sina översättningar av hennes verk.
Avslutningsvis presenteras kommande böcker som förväntas påverka litteraturlandskapet:
- Samanta Schweblin: ”Det goda onda”, övers. Annakarin Thorburn, Tranan, 240 sidor
- Ingela Strandberg: ”Under sjöarna”, Norstedts, 76 sidor
- Torborg Nedreaas: ”Av månsken växer ingenting”, övers. Cilla Naumann, Wahlström & Widstrand, 288 sidor
- Johanne Lykke Naderehvandi: ”Rök och speglar”, Albert Bonniers förlag, 302 sidor
- Hannele Mikaela Taivassalo: ”InSanatorium”, Förlaget, 180 sidor
- Ingrid Elam: ”Läsa liv. Biografin, en levnadsteckning”, Natur & Kultur, 220 sidor
- Kamel Daoud: ”Ärret”, övers. Ulla Bruncrona, Tranan, 444 sidor
- Soraya Bay: ”Ymnighetshornet”, Wahlström & Widstrand, 194 sidor
- Margareta av Navarra: ”Heptameron”, övers. Carin Franzén, Natur & Kultur, 622 sidor
- Ian McEwan: ”Vad vi kan veta”, övers. Khashayar Lykke Naderehvandi, Brombergs, 400 sidor
Denna lista representerar ett urval av aktuella verk som kan ge ytterligare insikter i litteraturens mångfald och utmaningar.
