BRYSSEL: Sverige har fått tydliga garantier från EU att de svenska flaskhalsavgifterna enbart kommer att finansiera utbyggnaden av det svenska elnätet och inte det gemensamma europeiska elnätet. Det bekräftade statsminister Ulf Kristersson under fredagens toppmöte i Bryssel där energi och klimatpolitik dominerade agendan.
Flaskhalsavgifter uppstår när stora skillnader i elpriset råder mellan olika delar av Sverige. Intäkterna används för att bygga ut elnätet eller kompensera konsumenter. Nyligen föreslog EU att 25 procent av dessa avgifter ska gå till projekt med särskild europeisk betydelse, vilket regeringen befarade skulle leda till att svenska avgifter används utanför Sveriges gränser.
Efter flera protester från energiminister Ebba Busch och Sveriges delegation har nu EU garanterat att pengarna ska stanna i Sverige. ”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. De ska användas för att bygga ihop våra nät i Sverige, precis som det varit tänkt från början,” sade Kristersson.
Olje- och gaspriser driver kris i Europa
Bakgrunden till den heta debatten kring energi och utsläppshandel är en skenande prischock på olje- och gasmarknaden efter konflikten mellan USA, Israel och Iran. Iranska attacker mot fartyg i Hormuzsundet och en gasanläggning i Qatar har pressat priserna till nivåer högre än sedan 2022, då Ryssland stängde av gasleveranserna till Europa.
”Hela Europa är just nu panikslaget av gaspriset,” konstaterade Kristersson. Många EU-länder är fortfarande starkt beroende av fossil energi, men Sverige har sedan länge gjort sig oberoende av olja och gas i elproduktionen, vilket blir extra viktigt i krisens skugga.
EU:s utsläppshandel ifrågasätts – Sverige försvarar systemet
Energikrisen har också lett till att flera EU-länder, däribland Polen, Italien och Österrike, kräver en omprövning eller nedtrappning av EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Italien önskar till och med att slopa hela systemet, vilket hotar unionens gröna omställning.
Sverige och flera andra länder försvarar dock ETS som en grundpelare i klimatpolitiken. ”I grunden ser vi ETS-systemet som en succé och ett viktigt verktyg också i framtiden,” sade Kristersson under mötet.
Energi- och klimathotet skuggade hela toppmötets agenda som egentligen skulle ha fokuserat på tillväxt och konkurrenskraft men som nu präglas av akut krisläge efter de senaste veckornas händelser i Mellanöstern.
Vad händer härnäst?
Med garantin om att svenska flaskhalsintäkter stannar i Sverige kan regeringen nu fortsätta stärka elnätet inåt landet, en nödvändig åtgärd när energipriserna rusar och elförsörjningen ställs inför nya prövningar. Samtidigt väntar fortsatt press på EU:s klimatpolitik där konfliktlinjerna mellan medlemsländer växer allt skarpare.
Följ utvecklingen noga – energiprisernas påverkan på Sverige kan komma att öka i takt med utvecklingen i Mellanöstern och EU:s interna klimatstrider.
