En ny undersökning visar att allt fler unga svenskar äter kött regelbundet och anser att det är en betydande del av en hälsosam kost. Trots debatten kring klimatpåverkan verkar klimatargumenten ha mindre inflytande i deras vardagliga matval. Enligt resultaten från Ungdomsbarometern 2026 har det skett en markant förändring i ungas kostvanor, som idag präglas av en mer pragmatisk inställning.
Hele 54 procent av de tillfrågade anser att kött har en positiv effekt på deras hälsa, medan bara 9 procent ser det som negativt. Konsumtionen av kött har ökat signifikant; andelen unga som äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen har ökat från 57 procent 2018 till 78 procent idag. Även konsumtionen av fläskkött har stigit, från 37 procent till 47 procent.
Den tidigare uppfattningen att unga skulle överge kött för klimatets skull stämmer alltså inte med dagens verklighet, påpekar Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött. Hon betonar att unga i allt större utsträckning väljer kött baserat på hälsa och smak snarare än klimatpåverkan.
Även Sveriges Radio har uppmärksammat denna trend och intervjuat unga om deras matvanor. Hälsa och smak är återkommande teman, medan oro för klimatet inte verkar påverka deras val i samma utsträckning. En av de intervjuade, Nabila från Västerås, uttrycker det tydligt: ”Man äter ju kött för att få i sig protein. Det är gott även om det inte är så jättebra för klimatet.”
Denna förändring i attityd kan kopplas till en bredare omställning i hur unga ser på mat och livsstil. Dagens unga har växt upp under osäkra ekonomiska förhållanden, pandemin och global oro, vilket har resulterat i en mer praktisk syn på kost. Många prioriterar näringsrik, mättande och prisvärd mat som är enkel att tillaga, snarare än att följa specifika kostideologier som vegetarianism eller veganism.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Andelen unga som äter helt vegetariskt har minskat från 9 procent till 3 procent sedan 2019, och enbart 1 procent uppger att de följer en helt vegansk kost. Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, konstaterar att valet av mat i hög grad styrs av smak, vardag och ekonomi, snarare än av fasta kostidentiteter.
När unga får ange varför de väljer kött, hamnar hälsa högst på listan. Kött kopplas till protein, energi och långvarig mättnad – egenskaper som uppskattas i en vardag fylld av studier, arbete och träning. Det är särskilt intressant att unga kvinnor driver denna utveckling, vilket motsäger tidigare antaganden om att de skulle vara mer benägna att avstå från kött av klimatidealistiska skäl.
Det är också värt att notera att ursprunget av maten spelar en stor roll. Många unga förknippar svenskt kött med kvalitet och trygg produktion. I en tid där frågor om livsmedelsförsörjning och nationell beredskap blivit mer aktuella, är detta en viktig faktor i deras matval. En stor majoritet anser att det är viktigt att skydda det svenska jordbruket.
Sammanfattningsvis pekar utvecklingen på en tydlig förskjutning i ungas prioriteringar. Klimatargument och tidigare starka varningar om minskad köttkonsumtion spelar inte längre en avgörande roll i deras beslut. Istället framträder en mer nyanserad och pragmatisk inställning där klimatfrågan får ge vika för andra faktorer som hälsa och livssituation.
Fakta: Ungdomsbarometern 2026 bygger på svar från unga mellan 15 och 24 år och analyserar deras matvanor och kostpreferenser. Studien är genomförd på uppdrag av Svenskt Kött och sätter resultaten i relation till långsiktiga konsumenttrender.
