Naturskogarnas kolbindning överträffar Sveriges fossila utsläpp sedan 1800-talet

En ny studie visar att omvandlingen av naturskogar till produktionsskogar har orsakat en kolförlust som överstiger Sveriges fossila utsläpp sedan 1834. Enligt forskningen lagrar naturskogar över 70 procent mer kol än vanliga produktionsskogar. Den publicerades nyligen i tidskriften Science.

Forskarna har kartlagt kolinnehållet i 344 ur- och naturskogar över hela Sverige. I genomsnitt innehåller naturskogarna 236 ton kol per hektar, medan produktionsskogarna har ett innehåll av 138 ton, vilket innebär en skillnad på drygt 70 procent. Denna skillnad är upp till åtta gånger större än tidigare uppskattningar.

En av huvudförfattarna till studien, klimatforskaren Anders Ahlström från Lunds universitet, förklarar att den stora kolförlusten sker på marknivå, där markberedning och dikning spelar en stor roll. Han framhåller att dessa metoder bryter ner kolet snabbare genom att sänka markfuktigheten.

Ahlström påpekar att skillnaden mellan naturskogar och produktionsskogar är svårare att upptäcka i Sverige, där skogen ofta betraktas som skog oavsett dess tillstånd. Detta står i kontrast till andra delar av världen, där avskogning lättare kan observeras.

Studien belyser även att tidigare uppskattningar av kolinnehållet har varit bristfälliga på grund av avsaknad av tillförlitliga data. Torbjörn Skytt, teknisk doktor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet, har granskat studien och bekräftar att resultaten är vetenskapligt genomförda, men påpekar att det saknas jämförelse med Heureka, en modell för att uppskatta skogars framtida tillväxt och kolinnehåll.

Skytt noterar att den uppmätta kolmängden för brukade skogar ligger på cirka 130 ton per hektar, medan naturskogarna enligt hans analys borde lagra ännu mer kol än vad studien antyder.

Trots att skogsindustrin ofta framhäver att unga, växande skogar bidrar mest till klimatnyttan genom att aktivt ta upp koldioxid, avfärdar Ahlström detta argument. Han understryker att det avgörande för klimatet är hur mycket kol som faktiskt hålls borta från atmosfären över tid.

Forskarna beräknar att den samlade kolförlusten från omvandlingen av naturskogar till produktionsskogar uppgår till 7,7 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar 151 procent av Sveriges totala utsläpp av fossila växthusgaser sedan industrialiseringen inleddes.

Forskningen visar också att naturskogarnas roll är avgörande för både biologisk mångfald och klimatet, men dessa skogar försvinner i snabb takt. Enligt en tidigare rapport från Skogsstyrelsen har avverkningstakten i skogar med höga naturvärden fyrdubblats på bara några år.

Fakta om skogsbrukets kolförluster

Svenska naturskogar lagrar drygt 70 procent mer kol än brukade produktionsskogar när man räknar samman vegetation, död ved, mark och träprodukter från skogen. Den stora delen av kolförlusten sker under markytan, där naturskogarna har 68 procent mer kol lagrat ner till 60 centimeters djup. Mängden kol som är bundet i död ved är 334 procent högre i naturskogarna jämfört med de brukade produktionsskogarna. Den uppmätta skillnaden i kollager mellan de två skogstyperna i Sverige är upp till åtta gånger större än tidigare uppskattningar. Den samlade kolförlust som skogsomvandlingen har orsakat motsvarar 151 procent av Sveriges totala utsläpp av fossila växthusgaser sedan industrialiseringens början år 1834.