Nästan 800 nya arter har nu hamnat på den svenska rödlistan, inklusive fjällugglan och tornugglan, som bedöms vara utdöda i Sverige. Samtidigt har uttern och havsörnen återhämtat sig och får därmed lämna listan.
Enligt den senaste uppdateringen bedöms fler arter som hotade än tidigare. Förändringar i jord- och skogsbruk, tillsammans med klimatförändringar, påverkar både djur och växter negativt. Trots att vissa arter har återhämtat sig, pekar den övergripande trenden på en negativ utveckling för biodiversiteten. Mikael Svensson, miljöanalytiker vid Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, framhäver att det är oroväckande att även mer vardagliga arter drabbas. Dagfjärilarna minskar och tornseglare hörs inte längre lika ofta på sommarhimlen.
Den nationella rödlistan uppdateras vart femte år och syftar till att ge en tydlig bild av situationen för Sveriges djur, växter, svampar och alger. Totalt finns omkring 51 000 kända arter i Sverige, och i den senaste uppdateringen har 23 103 av dem bedömts. Av dessa klassas nästan 2 400 som hotade, vilket innebär att totalt 5 217 arter är rödlistade, inklusive kategorin ”nära hotad”. Det innebär att 23 procent av de bedömda arterna nu är rödlistade, en ökning jämfört med tidigare uppdateringar då knappt 22 procent rödlistades.
Mikael Svensson konstaterar att det är en gradvis och långsam förändring i landskapet som kan vara svår att upptäcka. Rödlistan är ett avgörande verktyg för att mäta dessa förändringar, och varje uppdatering visar att fler arter riskerar att försvinna. De största hoten mot arterna är det intensiva skogsbruket, vilket leder till mindre varierade skogsmiljöer, samt ett storskaligt jordbruk som påverkar livsmiljöerna negativt.
Även invasiva arter och klimatförändringar bidrar till att flera matfiskar, såsom lax och sill, nu är rödlistade. Vid senaste uppdateringen klassades 186 arter som nationellt utdöda, men några av dem har återupptäckts, däribland tre arter av lavar och växten luddmållan. Tyvärr har fler arter tillkommit på listan, däribland de som nu bedöms vara försvunna från Sverige, som tornugglan, fjällugglan och alvardyngbaggen.
En ny kategori har även lagts till, ”möjligen nationellt utdöd”, som omfattar ett femtiotal akuta hotade arter som inte har observerats på länge. Många av dessa är marina arter och vissa skalbaggar som inte setts på över 50 år. Experterna är i stort sett säkra på att de inte längre finns kvar, men eftersom det är svårt att med säkerhet fastslå ett utdöende, flaggas de extra i denna kategori.
Samtidigt har situationen förbättrats för drygt 300 arter, däribland uttern och havsörnen, som nu får lämna rödlistan. Den sammantagna bilden visar dock att en högre andel arter än tidigare rödlistas, vilket indikerar en negativ utveckling för Sveriges biologiska mångfald.
Inför sommaren rekommenderar Mikael Svensson att vi bör hålla utkik efter arter som sädesärla, storspov, hussvala och tornseglare, som alltid har funnits nära människor men nu börjar försämras i sina bestånd.
Fakta om Sveriges nationella rödlista:
- Den nationella rödlistan bedömer risken för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige.
- Arterna bedöms utifrån hur stora bestånden är, hur snabbt de förändras/minskar och hur stora och välfungerande livsmiljöer de har.
- För att rödlistas ska arten klassas som ”akut hotad”, ”starkt hotad”, ”sårbar” eller ”nära hotad”, alternativt hamna i kategorin ”kunskapsbrist” eller ”nationellt utdöd”.
- Hittills har 23 103 av Sveriges omkring 51 000 flercelliga djur, växter, svampar och alger bedömts. Totalt 5 217 rödlistas, varav 2 373 klassas som hotade.
- Rödlistan sammanställs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sedan år 2000 och uppdateras vart femte år.
