Den kristdemokratiska riksdagsledamoten och läkaren Päivi Räsänen har fällts av Högsta domstolen för hets mot folkgrupp, efter att ha friats i både tingsrätt och hovrätt. Domen, som kom med röstningen 3–2, markerar en betydande förändring i rättsläget och väcker frågor om balansen mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och straffbara uttalanden.
Fallet rör en skrift publicerad första gången 2004 och återpublicerad 2019, där Räsänen beskriver homosexualitet som en avvikelse som strider mot en kristen människosyn. Högsta domstolen anser att hennes ställning som offentlig person, både som riksdagsledamot och läkare, har medfört att hennes uttalanden fått större spridning och potentiell påverkan. Enligt domstolen måste Räsänen ha förstått att hennes formuleringar var kränkande och att publiceringen bidrog till att upprätthålla en bild där homosexuella inte betraktas som jämlika.
Räsänen döms till dagsböter och åläggs tillsammans med andra inblandade att ta bort det aktuella materialet från nätet. Samtidigt frias hon från en annan åtalspunkt som gäller inlägg på sociala medier relaterade till Pride 2019, där hon citerade Bibeln och ifrågasatte kyrkans samarbete med den identitetspolitiska regnbågsrörelsen. Högsta domstolen betonar här att tröskeln för att ingripa i religiösa och teologiska diskussioner måste vara hög, och bedömer att dessa inlägg inte uppfyller kriterierna för hets mot folkgrupp.
Domen innebär en markant kursändring jämfört med tidigare instanser. I Helsingfors tingsrätt friades Räsänen helt, där rätten konstaterade att vissa uttalanden kunde uppfattas som kränkande men att de låg inom ramen för yttrande- och religionsfriheten. Hovrätten gjorde en liknande bedömning och betonade att uttalandena skett i ett religiöst och samhälleligt sammanhang, där syftet inte primärt var att smäda en grupp, utan att uttrycka en trosuppfattning i en pågående samhällsdebatt. Högsta domstolen gör nu en annan avvägning och lägger större vikt vid hur uttalandena kan uppfattas och spridas.
Fallet har en lång rättslig historia. Redan 2020 ansåg polisen att det inte fanns skäl att inleda förundersökning, men året därpå beslutade riksåklagaren att väcka åtal. Åtalet omfattade tre delar: pamfletten, inläggen på sociala medier och uttalanden i ett radioprogram. Endast pamfletten ledde nu till fällande dom i Högsta domstolen.
Att domen avgjordes med minsta möjliga majoritet understryker att rättsfrågan är svår och omstridd. Räsänen har beskrivit domen som en chock och har meddelat att hon avser att föra fallet vidare till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Eftersom domen kommer från högsta instans får den prejudicerande betydelse och klargör var gränsen går mellan tillåten religiös opinionsbildning och straffbar hets.
Denna dom förändrar rättsläget i Sverige, där tidigare instanser betonade skyddet för yttranden i religiösa och samhälleliga sammanhang. Högsta domstolen markerar nu att sådana yttranden kan vara straffbara, särskilt när de når en bred publik och uttrycks i nedlåtande termer.
