Elsa Beskow var en betydande gestalt i utvecklingen av svensk barnkultur vid sekelskiftet 1900. Hennes originalverk ställs nu ut på Thielska galleriet i Stockholm, där Jessica Kempe granskar de teman av uppror, botanisk precision och konstnärlig frihet som genomsyrar hennes sagor. Utställningen, som pågår till och med 24 maj, syftar till att uppmärksamma 150-årsjubileet av Beskows födelse.
Under de senaste decennierna har forskningen och utställningar bidragit till att förändra uppfattningen om Beskow, som tidigare ofta skildrades som en oskyldig sagotant. Nu framträder en mer komplex konstnär, vars bilderbokillustrationer och berättelser gestaltar en djup relation mellan människan och naturen. Hennes verk utforskar också sociala orättvisor samt motstånd mot auktoritär religion och fascism.
Tillsammans med sin man, pacifisten Natanael Beskow, deltog hon aktivt i det socialliberala reformarbetet under tidigt 1900-tal, där frågor som utbildning, kvinnlig rösträtt och fackföreningar stod i fokus. Beskows hem i Djursholm blev en kulturell mötesplats för dessa idéer.
Vid vernissagen av utställningen, där motiv från hennes bidrag till ”Årets saga” 1927 visas, reflekterar Kempe över hur barnens Luciafirande i hennes illustrationer bär med sig naturens essens. Barnen, med sina stjärngossmössor, tycks komma direkt från den omgivande naturen, vilket suddar ut gränsen mellan inne och ute.
Beskows bilder förmedlar en känsla av oro och mystik. I hennes värld slingrar sig barnens skuggor över tröskeln, vilket antyder en underliggande spänning. Frågan om magin i Beskows verk är ständigt närvarande, och Tove Jansson har påpekat att Beskow inte bara skapar en sagovärld, utan istället införlivar sagan med verkligheten.
Utställningen på Thielska galleriet presenterar Beskows botaniska skärpa och måleriska frihet som ett slags självbiografi. Hennes konstverk visar en längtan efter ursprung och en bearbetning av förluster, även om hon ofta tillskrivs ett ensidigt barnperspektiv.
Genom att använda sig av ornamentik och influenser från den tidiga 1900-talets illustrationstraditioner lyckades Beskow legitimera sitt konstnärskap och sina kunskaper. Hennes karaktärer, såsom Putte och Olle, framstår inte bara som barn i sagorna, utan också som förlängningar av Beskows egen barndom och upplevelser.
Genom att utforska teman som myt, vetenskap och konst har Elsa Beskow skapat en rik och mångfacetterad värld, där hennes kvinnliga gestalter ofta står på egna ben, inspirerade av hennes egna erfarenheter som mor och konstnär. Utställningen erbjuder en djupare förståelse för hennes bidrag till svensk kultur och barnlitteratur.
