Under ett toppmöte i Bryssel enades EU-länderna om att låna upp sammanlagt 90 miljarder euro, motsvarande 980 miljarder kronor, för att fortsätta stödet till Ukraina under de kommande två åren. Beslutet offentliggjordes vid tre-tiden på natten mot fredagen efter omfattande förhandlingar.
”Vi har ett avtal. Beslutet att ge 90 miljarder euro i stöd till Ukraina för 2026–2027 är godkänt”, meddelade António Costa, ordförande för Europeiska rådet, på sociala medier.
Det blev dock inget av med att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera stödet, vilket var ett krav från vissa medlemsländer. Belgiens premiärminister Bart De Wever motsatte sig detta, vilket ledde till en besvikelse för Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Vid en pressträff i Bryssel sa Ulf Kristersson, Sveriges statsminister, att finansieringen kommer att ske genom gemensamma EU-lån, med EU-budgeten som säkerhet. ”Den goda nyheten är att vi har säkrat finansieringen för Ukrainas behov, både som stat och för deras militära behov”, förklarade han.
Kristersson påpekade också att det inte fanns tillräckligt stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna. Ungern, Tjeckien och Slovakien avstod från sina veto efter att ha fått löften om att de inte skulle behöva delta i lånet.
I en kommentar till avtalet skrev Viktor Orban, Ungerns premiärminister, att de lyckats avvärja den omedelbara risken för krig. Han uttryckte att Ungern inte kommer att tillåta att europeiska medel används för att finansiera Ukraina. ”Vi kan inte och kommer inte att tillåta att detta händer!” sa han.
Orban kritiserade även vad han ser som fortsatta krigsförberedelser i Bryssel och betonade att Ungern förblir en röst för fred i Europa.
