Den svenska regeringen har beslutat att minska anslaget till Sida med 4 miljarder kronor, vilket innebär en neddragning från 22,5 miljarder till 18,5 miljarder kronor. Dessutom görs en bred omprioritering av biståndet, totalt 5,5 miljarder kronor. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) hänvisade till det förändrade omvärldsläget och det ökade behovet av stöd kopplat till Ukraina.
Vid en pressträff på fredagen presenterades även nya riktlinjer för svenskt bistånd, som inkluderar stopp för långsiktigt stöd till länder som Tanzania, Moçambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Dousa förklarade att den största delen av neddragningen avser Sida, där anslaget minskas med nästan 20 procent. Denna minskning inkluderar betydande nedskärningar i det bilaterala utvecklingsbiståndet till länder i Asien och Afrika, samt en minskning av myndighetens insatser för att främja tillväxt.
Dousa betonade att omprioriteringarna är nödvändiga på grund av ett skärpt säkerhetsläge och det ökade behovet av humanitärt stöd. Regeringen har också beslutat att minska stöd via FN och andra organisationer, inklusive två klimatfonder. Målet är att prioritera humanitära och ”livräddande” insatser genom exempelvis UNHCR, Unicef och World Food Program.
I en intervju med TV4 diskuterade Dousa regeringens syn på att ställa krav kopplade till bistånd, med Somalia som ett centralt exempel. Regeringen har nu villkorat fortsatt bistånd med att Somalia tar emot sina medborgare som utvisas från Sverige efter grov brottslighet, något som tidigare har varit en källa till konflikt.
Dousa förtydligade att det handlar om dömda brottslingar, inklusive de som har dömts för bedrägerier, grov misshandel och sexualbrott mot barn. Han nämnde även att antalet genomförda utvisningar har ökat kraftigt tack vare dessa förhandlingar.
Den politiska oppositionen, särskilt från vänsterhåll, har kritiserat beslutet att koppla bistånd till migrationsfrågor. Dousa svarade på kritiken genom att påpeka att sådana villkor är en internationellt erkänd praxis. ”Det är ingen mänsklig rättighet att alltid få ta del av svenska skattemedel,” underströk han.
Beslutet om nedskärningarna kommer i en tid präglad av växande kritik mot Sida angående hur biståndspengar förvaltas och myndighetens interna kultur. Det har förekommit rapporter om misstänkt korruption inom en betydande del av projekten, samt krav på skärpta rutiner mot korruption och penningtvätt.
Från Sverigedemokraterna har kritiken varit ännu skarpare, där partiets företrädare har beskrivit Sida som en myndighet präglad av aktivism och föreslagit att den bör läggas ner och byggas upp på nytt. Sammanfattningsvis innebär regeringens beslut både en ekonomisk åtstramning för Sida och en tydligare politisk linje där biståndet kopplas mer direkt till svenska prioriteringar.
