Donald Trump har inlett en stämningsprocess mot det brittiska public service-bolaget BBC, där han kräver 10 miljarder dollar, motsvarande cirka 93 miljarder kronor. Stämningen kommer efter att BBC i en dokumentär klippt ihop två delar av ett tal som Trump höll under stormningen av Kapitolium, vilket har väckt stor uppmärksamhet.
Trots att BBC har bett om ursäkt för det ifrågasatta klippet, där både generaldirektören och chefredaktören för BBC News har avgått, nöjer sig Trump inte med detta. För att lyckas med sin stämning måste han bevisa att programmet har orsakat honom ekonomisk skada och att klippet förvanskades med avsikt. Många experter anser dock att hans chanser att vinna är små.
Stämningen är en stor utmaning för BBC, oavsett utgång. En förlikning skulle kunna bli kostsam och en rättslig process skulle kräva omfattande resurser, där Trumps advokater skulle kunna begära ut intern kommunikation från BBC för att hitta möjliga bevis. I ett uttalande från Trumps juridiska team nämndes att BBC har en historia av att misskreditera honom i sin rapportering.
Den tidigare premiärministern Liz Truss har även hon kritiserat BBC, och kallat dem för ”fejk news”. Trots detta har över 50 procent av britterna fortfarande stort förtroende för BBC som en nyhetskälla och kulturskapare. Många britter, däribland Truss, uttrycker sin frustration över att nuvarande premiärminister Keir Starmer inte tar ställning mot Trump och hans angrepp på public service-bolaget.
Starmer har visat sig vara angelägen om att bevara goda relationer med den amerikanska presidenten. Under ett statsbesök i Storbritannien verkade han och Trump ha en god relation. Historiskt har brittiska premiärministrar, som Tony Blair, blivit kritiserade för att vara för nära knutna till amerikanska presidenter. Starmer står inför pressen att visa mer ryggrad, likt den karaktär som spelas av Hugh Grant i filmen ”Love Actually”, där premiärministern sätter ner foten mot en amerikansk president.
Trots att det är osannolikt att Starmer skulle agera på samma sätt, är det klart att hans tystnad i denna fråga väcker frågor om hans ledarskap och förmåga att stå upp för brittiska institutioner. Det återstår att se hur BBC hanterar denna kris och hur den påverkar deras förtroende bland britterna.
