Ökad konsumtion av ultraprocessad mat, inklusive färdigmat, fryspizzor och sockerhaltiga drycker, har blivit allt vanligare på våra tallrikar. Ny forskning visar tydliga kopplingar mellan dessa livsmedel och allvarliga kroniska sjukdomar, vilket har fått läkare att slå larm om de växande riskerna.
En av de som är djupt bekymrad är Johan Burisch, överläkare vid mag–tarmavdelningen på Hvidovre Hospital och professor vid Köpenhamns universitet. Han påpekar att sambandet mellan ultraprocessad mat och sjukdom är väl dokumenterat och att vården redan ser en ökning av patienter som lider av relaterade problem.
En av de mest alarmerande trenderna är den kraftiga ökningen av Crohns sjukdom, en kronisk tarmsjukdom som drabbar många, särskilt i västvärlden. Burisch varnar för att det ökade intaget av ultraprocessad mat kan ha en stor påverkan på denna utveckling. I Danmark, där förekomsten av Crohns sjukdom är bland de högsta i världen, uppskattas antalet fall kunna nästan fördubblas inom ett decennium.
Crohns sjukdom, som ofta drabbar personer i 20–30-årsåldern, påverkas av både genetiska faktorer och livsstil. Burisch framhäver att kostvanor, inklusive konsumtion av ultraprocessade livsmedel, spelar en avgörande roll för tarmens immunförsvar.
Ultraprocessade livsmedel innehåller ofta en hög mängd salt, socker och onyttiga fetter, och de saknar i många fall hela råvaror. Denna typ av kost påverkar hur kroppen bryter ner och absorberar näring, vilket kan leda till inflammatoriska tarmsjukdomar, förklarar Burisch. Han betonar dock att det inte är farligt att njuta av en fryspizza eller läsk då och då, utan problemet ligger i mängden.
Även Anja Viendahl Olsen, seniorforskare vid Kræftens Bekæmpelse och professor vid Aarhus universitet, ser en oroande trend. Hon påpekar att ultraprocessad mat står för en av de största riskfaktorerna för olika sjukdomar, efter rökning. ”Det finns ingen annan livsstil som så konsekvent ökar risken för så många olika hälsoproblem,” säger hon.
Att identifiera ultraprocessad mat kan vara en utmaning, men Olsen rekommenderar att man tittar på ingredienslistan. Om maten innehåller ämnen som man inte skulle ha hemma, eller om bearbetningen inte går att återskapa i ett vanligt kök, är det troligtvis ultraprocessat.
Den globala debatten kring ultraprocessad mat har ökat, särskilt i USA, där en stor del av befolkningens kost består av denna typ av livsmedel. Världshälsoorganisationen WHO varnar för att utan förändringar kan detta belasta sjukvårdssystemen avsevärt och uppmanar till ökad medvetenhet kring kostvanor.
Budskapet från forskarvärlden är tydligt: ultraprocessad mat är inte bara en bekväm lösning – den utgör en växande risk för folkhälsan.
