Den västerländska feminismen har under de senaste åren hamnat i en alltmer kontroversiell allians med islamismen, en ideologi känd för sitt systematiska förtryck av kvinnor. Det väcker frågor om hur en rörelse som påstår sig försvara kvinnors rättigheter kan legitimera samröre med en ideologi som på så många sätt förslavar dem.
Den ideologiska förskjutningen inom feminismen har blivit tydlig. Motståndet mot det västerländska samhället, Israel och ”den vita mannen” har fått företräde framför kvinnors faktiska liv och frihet. I denna världsbild sätts lojaliteten till ett större ideologiskt narrativ framför kvinnors säkerhet och rättigheter.
En av de mest anmärkningsvärda händelserna inträffade i samband med Hamas brutala attack den 7 oktober 2023, där massmord och våldtäkt av civila blev en del av den offentliga diskussionen. Judith Butler, en inflytelserik feministisk teoretiker, valde att beskriva attacken som ”väpnat motstånd” istället för att kalla det terrorism. Detta är en klassificering som tydligt visar hur ideologin har förskjutits.
Butlers ståndpunkt visar att feminismen har lämnat sitt ursprungliga syfte att kämpa för kvinnors universella frihet. Istället har den blivit en del av en anti-imperialistisk agenda där förövarens ideologiska hemvist anses viktigare än offrens lidande.
När våld riktas mot den västerländska kulturen eller dess representanter upphör det att vara ett moraliskt problem. Det blir begripligt och legitimerat, vilket framgår av feministers tystnad när kvinnor i Iran dödas för att de inte bär hijab, som i den svenska feminismen ibland beskrivs som en symbol för frihet.
Den feminism som en gång kämpade för kvinnors frigörelse har förvandlats till en ideologisk apparat där kvinnor reduceras till brickor i ett större geopolitiskt spel. När förövaren anses vara ”anti-västlig” upphör övergrepp att vara av avgörande betydelse.
Det är svårt att bortse från att denna allians mellan feminism och islamism inte bara är en retorisk överdrift, utan ett politiskt faktum. Det påverkar hur vi ser på feministiska rörelser och deras verkliga prioriteringar.
Den moral som en gång präglade feministiska ideal tycks ha brustit i takt med att ideologin har kopplats bort från sina ursprungliga värden. Att kalla detta ”fel feminism” är ett sätt att undvika ansvar för de konsekvenser som följer av dessa allianser.
Det är viktigt att kritiskt granska den feministiska ideologin och dess faktiska allianser. En ideologi som gång på gång hamnar på samma sida som förtryckare och terrorister kan inte längre anses vara en god kraft.
