Det svenska Språkrådet har nyligen släppt sin nyordlista för året, vilket har skapat diskussioner om relevansen av de valda termerna. Kritiker menar att listan verkar försöka hänga med i ungdomars språkbruk, men att den riskerar att framstå som föråldrad.
Hanna Grahn, en skribent, kommenterar att denna strävan kan ge en känsla av att Språkrådet försöker anpassa sig till en generation som kanske inte ser värdet i de nya orden. Det finns en oro för att unga människor kommer att betrakta hela initiativet med ett milt, överlägset leende.
Denna nyordlista är ett försök att fånga upp och erkänna de förändringar som sker i det svenska språket, men frågan kvarstår: Hur väl lyckas de med detta? Många ungdomar är mer benägna att använda slang och uttryck som inte alltid återspeglas i officiella dokument.
Det är viktigt för språkets utveckling att institutioner som Språkrådet fortsätter att engagera sig med språket, men det är lika viktigt att de gör det på ett sätt som känns aktuellt och relevant för dagens samhälle.
Det kan vara värt att tänka på hur språkutveckling och ungdomars språkbruk kan samverka för att skapa en mer dynamisk och inkluderande språkpolitik. Med tanke på den snabba förändringen av språk och kommunikation i den digitala eran, är det avgörande att dessa institutioner inte bara följer med, utan även leder diskussionen om språkliga normer.
För att verkligen nå ut till ungdomarna, kanske Språkrådet behöver omvärdera sina metoder och hur de presenterar nyorden. En dialog med ungdomarna själva kan ge värdefulla insikter och hjälpa till att skapa en språkpolitik som verkligen speglar de förändringar som sker i samhället.
