Den ryske författaren Vladimir Sorokin uttryckte förvåning över hur väl hans dystopiska romaner förutspådde dagens verklighet i Ryssland. Dystopiska berättelser har länge skildrat skrämmande framtidsvisioner, med tidiga exempel som Jevgenij Zamjatin och hans roman ”Vi”.
Fenomenet av totalitära tendenser har inte uppstått över en natt. Det har gradvis spridit sig, likt en farsot, och vi har ofta avfärdat dessa tecken som marginella uttryck i våra demokratiska samhällen. De förvridna argument som ger liv åt denna utveckling har närts av ultranationalistisk och högerpopulistisk propaganda, vilket skapat en ny form av fascism.
Politiker som Vladimir Putin, Viktor Orbán och Donald Trump har bidragit till denna utveckling, där auktoritära strukturer får fäste. Medan Ryssland redan befinner sig i ett enpartistiskt system, riskerar USA att följa efter. Putins Ryssland har etablerat en repressiv stat med inskränkningar av demokratiska rättigheter, något som även kan observeras i den amerikanska politiken under Trump.
I sin roman ”Vi” från 1921 var Zamjatin en av de första som varnade för ett övervakningssamhälle. Hans verk har inspirerat senare dystopiska författare som Aldous Huxley och George Orwell, som i sina egna romaner skildrar totalitära regimer och deras konsekvenser. Huxleys ”Du sköna nya värld” och Orwells ”1984” är exempel på verk som utforskar teman kring kontroll och förtryck.
Orwell erkände själv Zamjatins inflytande och framhöll hur hans djupa insikt om totalitarismens irrationella aspekter gör ”Vi” till en överlägsen roman. I Zamjatins vision lever människor under strikt övervakning, styrda av obarmhärtiga regler och ett kollektiv där individen förlorar sin identitet.
Däremot erbjuder Karin Boyes roman ”Kallocain” en annan dimension av dystopi, där staten kontrollerar medborgarnas tankar genom ett sanningsserum. Temat är den förtryckta individens längtan efter frihet och sanning, vilket skapar en stark parallell till dagens samhälle.
Den moderna dystopiska litteraturen, representerad av Sorokin, fortsätter att utforska dessa teman. I hans verk ”I det heliga Rysslands tjänst” från 2006 skildras en framtid där Ryssland återgår till tsarens tid, en skrämmande allegori som förutspådde många av de händelser vi ser idag. Sorokin har själv uttryckt att verkligheten överträffar fiktionen, vilket väcker frågor om framtiden för vår civilisation.
Dystopin är en spegel av samhället, och vi måste vara medvetna om dess insikter för att förstå de utmaningar som mänskligheten står inför i vår tid.
