Globaliseringen har under 2000-talet präglats av en ökad närvaro av auktoritära stater och rörelser, vilket är anmärkningsvärt då det knappt väcker några protester. Det är en intressant vändning jämfört med de starka reaktionerna som globaliseringen framkallade vid millennieskiftet.
Vid den tiden handlade diskussionerna om globalisering om en ökad öppenhet för handel och kapitalrörelser mellan länder som blev allt mer demokratiska och fredliga. Denna förändring ledde till att handeln involverade nya länder och resulterade i en dramatisk minskning av fattigdomen. Samtidigt kunde den redan rika världen dra nytta av lägre levnadsomkostnader tack vare billigare varor.
Trots dessa positiva effekter har den globala bilden förändrats. I dagens samhälle är det främst auktoritära stater som drar nytta av globaliseringens framsteg. Det väcker frågor om hur dessa länder lyckas navigera den globala ekonomin utan att möta samma motstånd som tidigare.
Den förändrade attityden mot globaliseringen kan delvis förklaras av den ekonomiska utvecklingen, men det är också viktigt att notera hur diskussionerna kring demokrati och mänskliga rättigheter har förändrats över tid. Många av de tidigare starka rösterna som protesterade mot globaliseringens negativa konsekvenser har tystnat, vilket ger en bild av att den allmänna opinionen har skiftat.
Det är värt att reflektera över vad dessa förändringar innebär för framtiden. Kommer motståndet mot globalisering att återuppvakta, eller kommer det att förbli i skuggan av de auktoritära regimer som nu dominerar mycket av den globala scenen? Tiden får utvisa.
