Utbildningsminister Simona Mohamsson och företrädare för övriga regeringspartier meddelade nyligen att offentlighetsprincipen ska införas för friskolor från och med årsskiftet 2027. Detta innebär att allmänheten får rätt att begära ut i princip alla uppgifter från friskolor, på samma sätt som för kommunala skolor.
Regeringen hävdar att detta förslag kommer att öka insynen i friskoleverksamheten. Men det är en missuppfattning att friskolemarknaden är oreglerad och utan insyn. Skolinspektionen utför redan tillsyn och alla tillsynsrapporter samt kvalitetsgranskningar är offentliga. Dessutom måste friskolor som är aktiebolag lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket.
Enligt regeringens egen utredning kommer de administrativa kostnaderna för varje skola att öka med upp till 400 000 kronor årligen för att hantera den extra administration som införandet av offentlighetsprincipen medför. Dessa pengar skulle kunna användas för att förbättra undervisningen istället för att gå till administration.
Detta beslut är ett av flera förslag som regeringen, med Liberalerna i spetsen, driver igenom för att reformera den svenska skolan. Tidigare har regeringen föreslagit förändringar som ett nytt betygssystem och en begränsning av antalet undervisningstimmar för lärare. Även om dessa åtgärder har varit välkomna för att hantera brister i skolorna, har Liberalerna nyligen skiftat fokus mot att i stort sett enbart kritisera friskolor.
Denna förändring har blivit mer tydlig under Mohamssons ledarskap, där hon till och med föreslog att vinstintresset i skolan skulle förbjudas. Detta skulle i praktiken innebära ett förbud mot friskolor, vilket inte gynnar den svenska skolan.
Regeringen behöver verkligen tänka om när det gäller detta förslag, eftersom det riskerar att leda till ökade kostnader utan att ge den insyn och kontroll som de eftersträvar.
