Den senaste tiden har det uppstått en intensiv debatt kring de nya amerikanska kostråden, som snabbt har spridits även i Sverige. Professor Mai-Lis Hellénius och friskvårdskonsulten Colette van Luik uttrycker i en debattartikel att dessa råd, trots att de framställs som vetenskapliga, istället präglas av förenklingar och politiska avvägningar.
En av de mest kontroversiella förändringarna är hur maten visualiseras. Den traditionella kostpyramiden, som rekommenderar en bred bas av fullkorn, frukt och grönsaker, har bytts ut mot en ny modell där animaliska livsmedel som rött kött och helfet mjölk placeras i den breda basen. Detta kan leda till en ökning av intaget av fetare livsmedel, vilket står i kontrast till den vetenskapliga rekommendationen att begränsa mättat fett till högst 10 procent av det totala kaloriintaget.
Artikelförfattarna påpekar att den grafiska modellen riskerar att legitimera en kosthållning som är skadlig för hälsan. Dessutom har den rekommenderade mängden protein ökats kraftigt utan tillräcklig vetenskaplig grund, vilket kan leda till missförstånd om olika proteinkällor. Köttbaserade proteiner, som ofta innehåller mättat fett, jämförs med växtbaserade proteiner som även tillför viktiga näringsämnen.
Den nya amerikanska kostrapporten omfattar endast nio sidor, jämfört med 162 sidor för fem år sedan, vilket har lett till en förenkling av komplexa frågor. Den oberoende vetenskapliga expertkommittén, som tidigare bidrog till att sammanställa råd baserade på omfattande forskning, har i stor utsträckning åsidosatts i den nuvarande versionen. Detta har resulterat i att rekommendationer med svagt vetenskapligt stöd kunnat inkluderas.
Den ökade spridningen av dessa motsägelsefulla råd riskerar att underminera de svenska kostråden, som bygger på gedigna vetenskapliga studier. I Sverige är det avgörande att skydda folkhälsan och bevara det förtroende som finns för forskningen.
För att motverka den osäkerhet som de amerikanska kostråden skapar, föreslår Hellénius och van Luik flera åtgärder. Dessa inkluderar en nationell handlingsplan för hälsosammare matvanor, stärkta kommunikationsinsatser från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, samt fler dietister inom vården.
Artikelförfattarna understryker att våra matvanor har en avgörande roll för vår hälsa och att det finns mycket kvar att vinna för folkhälsan. Genom att återinföra vetenskaplig stringens och tydlig kommunikation kan Sverige fortsätta att leda vägen i kostfrågor.
