Fyra år efter de våldsamma kravallerna under påsken 2022 fortsätter rättsprocesserna. Nu har åklagare väckt åtal mot tre män för grovt blåljussabotage kopplat till upploppen i Navestad, Norrköping. Dessa händelser var en del av de landsomfattande kravaller som skakade Sverige, resulterade i hundratals skadade poliser och störde påskfriden för många svenskar.
Under påsken 2022 utbröt omfattande våldsamheter i samband med den dansk-svenske islamkritikern Rasmus Paludans planerade koranbränningar på flera platser i Sverige. Städer som Linköping, Örebro, Rinkeby, Malmö och Landskrona drabbades av upplopp. Istället för fredliga sammankomster utvecklades situationen till regelrätta upplopp där polisbilar attackerades och tändes på, och över 100 poliser skadades, varav många allvarligt.
I Navestad bröt det islamistiska våldet ut både på skärtorsdagen och påskdagen, där polisens försök att återställa ordningen möttes av organiserat motstånd. Barrikader byggdes, stenar och brandbomber kastades mot polis och räddningstjänst, vilket ledde till att minst 23 poliser skadades fysiskt. Tre personer träffades även av polisens skott under insatserna.
Nu, flera år efter dessa händelser, har åklagaren väckt åtal mot tre män som var 18, 19 respektive 27 år gamla vid tidpunkten för kravallerna. De åtalade är Ismail Mustafe Ahmed Ahmed, född 2003-05-21, Mohammad Taks, född 2002-08-22, och Ibrahim A H Albayyouk, född 1994-11-07. En av dem är svensk medborgare men har behov av tolk på arabiska, medan en annan är medborgare i de palestinska territorierna.
De åtalade misstänks för grovt sabotage mot blåljusverksamhet samt alternativt våldsamt upplopp. Enligt åtalet ska de ha maskerat sig, kastat stenar mot polisen och polisbilar samt byggt barrikader. En av dem anklagas dessutom för att ha sparkat en polis som fallit till marken under tumultet.
Åklagaren har framhävt att våldet inte var spontant utan snarare ett samordnat angrepp med flera samtidiga metoder för att slå ut polisens insats. Detta understryks av den organiserade karaktären av händelserna, som pågick under en längre tid och krävde förstärkningar från andra delar av landet.
En omfattande bevisning presenteras i stämningsansökan, inklusive översiktsfilmer från händelseförloppet, dokumenterade skador på poliser och fordon, samt tekniska utlåtanden som visar att brandbomber hade tillverkats och använts. Ett stort antal poliser har kallats som målsägande och vittnen, inklusive medlemmar ur nationella insatsstyrkor.
De åtalade har lämnat olika förklaringar under polisförhören. Den yngste nekar helt till brott och påstår att han var där för att spela fotboll, medan de två äldre har erkänt delaktighet i våldsamheterna efter att ha konfronterats med videobevis. En av dem uttryckte sin förvåning över sitt beteende med orden: ”Jag är chockad, chockad, chockad, chockad.”
Åklagaren har yrkat på livstids utvisning för den äldste av de åtalade, som inte är svensk medborgare. Hittills har 29 personer dömts för upploppen i Navestad, med straff som varierat från ungdomsvård till fängelse i upp till sex år. Många av de dömda var tonåringar när brotten begicks, men flera var över 30 år.
Trots att det har gått nästan fyra år sedan händelserna, menar åklagaren att det inte har varit någon brådska så länge brotten rubriceras som grovt blåljussabotage, vilket inte omfattas av preskription. Om domstolen skulle bedöma brotten som mildare, exempelvis blåljussabotage av normalgraden, kan preskriptionstiden bli en avgörande faktor för fortsatt lagföring.
