I veckan släpptes den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, där uppmärksamheten riktades mot både nykomlingar och ord som tagits bort. Bland de nya tilläggen finns ord som ”woke”, ”vego” och ”killgissa”. Totalt har cirka 2 800 ord lagts till, medan omkring 1 500 ord har strukits, vilket är färre än vad som vanligtvis sker i sådana uppdateringar.
En intressant förändring är att ordet ”sanktionera” nu kan användas i betydelsen ”införa sanktioner”, något som tidigare inte accepterades av ordboken. Det är ett exempel på hur språket anpassar sig till samtidens förändringar. Tidigare har ordet enbart definierats som ”stadfästa, godkänna”.
Den nya upplagan reflekterar även en modernisering av vissa termer. Till exempel har ”slidkrans” ersatts med en mer aktuell beskrivning, och ”Vitryssland” har bytts ut mot ”Belarus”. Älvdalska, som tidigare betraktades som en dialekt, klassificeras nu som en ”språklig varietet i Älvdalen”, vilket visar på dess växande status.
SAOL fortsätter att vara både konservativ och progressiv i sin roll som rikslikare för stavning och böjning. Trots att stavningen av ”schysst” har vunnit mark sedan 1980-talet, är det fortfarande en strid om hur ordet ska stavas. Den nya upplagan listar nu ”schysst” men inte som förstahandsval.
Även synen på s-plural har blivit mer tillåtande. Tidigare rekommenderade former som ”avokador” får nu sällskap av ”avokados”, liksom ”sambor” av ”sambos”. Detta visar att språkanvändningen har förändrats, och nya lånord som ”churros” och ”gazpachos” får sina egna pluralformer utan svenskt påbrå.
Språktidningen har även belyst aktuella språkfrågor, som användningen av emojis i kommunikation. Det har diskuterats att emojis kan vara tvetydiga och att användningen av dem kan påverka hur text uppfattas, särskilt i professionella sammanhang.
Det är tydligt att den nya upplagan av SAOL inte bara är en lista över ord, utan en spegel av hur språket utvecklas i takt med samhällets förändringar.
