Ukrainas nya försvarsminister, Mychajlo Fedorov, har meddelat att Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har åtagit sig att förbereda ett av de mest omfattande militära stödpaketen till Ukraina, finansierat av svenska skattebetalare. Paketet ska enligt uppgift inkludera radar, robotar och drönare med kapacitet för långräckviddiga insatser.
Enligt både ett ukrainskt pressmeddelande och ett inlägg på sociala medier från Fedorov, har han haft en videokonferens med Jonson, där Sverige åtagit sig att öka sitt stöd till Ukraina.
Det rapporteras att den svenska regeringen arbetar med ett omfattande säkerhetspaket som kombinerar direkt militärt stöd med långsiktiga investeringar i Ukrainas försvarsförmåga. Paketet förväntas inkludera avancerade luftförsvarssystem och radar, tillverkade av Saab, samt nya satsningar på elektronisk krigföring och drönarteknik.
Under samtalen diskuterades särskilt behovet av att stärka Ukrainas luftförsvar, särskilt mot ballistiska hot. Sverige och Ukraina överväger ytterligare bidrag inom ramen för PURL-initiativet, som syftar till att snabbt förse ukrainska enheter med kritisk militär utrustning.
Paketet omfattar även stöd till Ukrainas försvarsindustri, med fokus på fler system för radioelektronisk krigföring och drönare, inklusive så kallade ”deep strike”-drönare som kan slå mot mål på avstånd.
Mychajlo Fedorov har uttryckt sitt tack till Sverige för det långsiktiga och konsekventa stödet, liksom för de nya investeringarna i Ukrainas försvarskapacitet. Samtalen berörde också ett fördjupat samarbete inom försvarsinnovation, där det ukrainska innovationsklustret Brave1 diskuterar ett gemensamt program med svenska aktörer, kallat Brave–Sweden.
Parallellt pågår arbete för att snabba på etableringen av gemensam produktion inom försvarsteknik, vilket skulle innebära att ukrainska säkerhets- och försvarslösningar kan tillverkas i Sverige. Detta skulle stärka både Ukrainas försörjningskedjor och det bilaterala industrisamarbetet.
En annan viktig punkt i diskussionerna var möjligheten för Sverige att leverera stridsflygplanet Gripen till Ukraina, samt långräckviddiga Meteor-robotar, som ses som avgörande för att bekämpa fientliga flygplan som används för att släppa styrda bomber.
Diskussionerna mellan de båda försvarsministrarna visar på en tydlig ambition att fördjupa det svensk-ukrainska försvarssamarbetet, både på kort och lång sikt. Om planerna realiseras kan detta stödpaket få stor betydelse för Ukrainas militära kapabiliteter under det pågående kriget.
Sveriges stöd till Ukraina har varit omfattande sedan Rysslands invasion började i februari 2022. Enligt regeringens uppgifter uppgick det totala svenska stödet till cirka 111 miljarder kronor fram till den 20 december 2025, och ytterligare 70 miljarder kronor har beslutats för perioden fram till 2027. Detta placerar Sverige bland de största givarländerna till Ukraina i förhållande till landets ekonomi.
Statsminister Ulf Kristersson har understrukit att stödet kommer att fortsätta så länge det behövs, vilket han beskriver som en existentiell uppgift för EU.
