Europa förbereder sig för en framtid utan amerikansk teknik

Delar av Europa rustar för en framtid som kan komma att präglas av brist på amerikansk teknik. Trots detta är det i dagsläget i praktiken omöjligt att helt koppla bort den digitala vardagen från USA.

”Snedfördelningen är enorm”, säger Pontus Johnson, professor vid KTH och vice föreståndare vid Cybercampus. I kölvattnet av Donald Trumps aggressiva strävan att förvärva Grönland har flera europeiska länder ökat sin fokus på inhemska eller europeiska teknologiska lösningar.

Enligt rapporter från Politico har Frankrike nyligen tagit steg för att ersätta plattformar som Google Meet, Zoom och Teams med inhemska alternativ som Visio för videomöten inom statsapparaten. Även på EU-nivå finns initiativ för att reducera det europeiska beroendet av amerikansk teknik och IT-infrastruktur.

”En överväldigande majoritet av de tjänster som företag och myndigheter använder kommer från USA”, fortsätter Johnson. ”Europa missade IT-boomen när de stora amerikanska giganterna växte fram, och detta är tydligt nu när AI-boomen är här. Vi har inte de stora techbolagen som kan investera i startups.”

Johnson pekar på att den globala IT-infrastrukturen, inklusive molntjänster, arbetsverktyg, mejlklienter och servrar, är ett komplicerat nätverk där många av trådarna leder till Silicon Valley. Att USA skulle dra sig tillbaka helt från denna infrastruktur är osannolikt, men skulle det ske skulle konsekvenserna bli katastrofala.

”Det skulle vara en total katastrof för oss. Ingen verksamhet skulle kunna fungera. Jag vet inte ens om vi skulle ha el längre, då många driftstödsystem för elkraftstyrning är beroende av amerikansk teknik. Det skulle bli en slags apokalyps”, säger Johnson.

En övergång till enbart inhemsk infrastruktur och mjukvaror skulle ta tid, enligt Johnson. ”Under ideala förhållanden, om man bortser från organisatoriska utmaningar, kan det ta två till tre år. Men i en mer realistisk värld pratar vi nog om kanske tio år.”

AI är den mest centrala teknologin framöver, enligt Johnson, som påpekar att det även där råder i princip total amerikansk dominans. ”Europa är inte fattigt, vi har också pengar, men vi har inte organiserat våra resurser på samma sätt som USA. Istället har vi investerat dessa i industribolag och pensionsfonder.”

De största techbolagen i världen inkluderar Alphabet (Google, YouTube), Amazon, Apple, Meta (Facebook, Instagram), Microsoft och Nvidia. Till denna lista läggs ofta Tesla som en sjunde drake. Dessa företag har en sådan påverkan på världsekonomin att vissa experter varnar för att en eventuell bubbla eller spricka hos dem skulle kunna leda till en global ekonomisk kris, liknande IT-bubblan vid millennieskiftet eller börskraschen 1929.

När det kommer till värdering anses Nvidia, följt av Apple och Alphabet, vara de mest värdefulla företagen globalt. Det nederländska företaget ASML, som tillverkar maskiner för halvledartillverkning, räknas ofta som det mest värdefulla europeiska företaget i världen.