Ny rapport avslöjar: Statens kulturstöd rasar – stora skillnader runt om i Sverige
Kulturens finansiering urholkas snabbt på alla nivåer, bekräftar en ny rapport från fackförbundet DIK. Under de senaste åren har det statliga stödet minskat kraftigt, vilket slår extra hårt mot mindre lands- och glesbygdskommuner runt om i landet. Situationen utvecklas nu till en akut kris för många kulturaktörer som riskerar att förlora värdefulla resurser för verksamhet och utveckling.
Borgholm sticker ut som kommun i Kalmar län med den starkaste kulturella finansieringen, enligt rapporten. Trots detta är den övergripande trenden i länet och hela Sverige nedåtgående med kraftigt minskade anslag både från statliga, regionala och kommunala håll.
Staten står för största tappet – kommuner och regioner pressas hårt
Rapporten understryker att det är staten som står för de största nedskärningarna. Det statliga kulturstödet har fallit markant, vilket tvingar kommuner och regioner att själva bära allt större ansvar för att rädda sin kultursektor. Detta skapar ojämlikhet där mindre kommuner utan stark lokal ekonomi drabbas hårdast.
”Kulturen är en grundpelare för både samhällsutveckling och livskvalitet, men nu ser vi hur dess finansiering systematiskt försvagas mitt under våra ögon”, säger en talesperson från DIK. ”Situationen är akut och kräver omedelbara åtgärder.”
Stora skillnader skapar oro – vad händer nu?
De senaste uppgifterna sätter strålkastarljuset på de stora regionala skillnaderna i kulturfinansiering. Mindre och glesbefolkade kommuner riskerar att frysa ut viktiga kulturaktörer, medan kommuner som Borgholm lyckas bibehålla ett starkare stöd – något som kan ge fortsatt kreativitet och attraktionskraft.
Effekterna av dessa neddragningar känns redan av på lokal nivå där många kulturorganisationer vittnar om minskade resurser för både evenemang och personal. Situationen förväntas förvärras om inte politiska beslut snabbt ändrar riktning.
Att kulturstöd urholkas mitt i den pågående omställningen efter pandemins påverkan förstärker problemen ytterligare. Många aktörer kämpar redan med långa väntetider och osäker finansiering, vilket nu riskerar att bli en permanent verklighet.
Kulturens framtid hänger på nytänkande och politisk vilja
Det blir nu avgörande att beslutsfattare på statlig, regional och kommunal nivå tar rapporten från DIK på största allvar. Ska Sveriges kultursektor fortsatt kunna bidra till samhällsutveckling, kreativitet och mångfald krävs satsningar som väger upp för de senaste årens neddragningar.
Följ utvecklingen noga – kulturens finansiering kan bli en avgörande fråga under det kommande året, inte minst i gles- och landsbygdsområden där kulturens betydelse för samhällslivet är enorm.
