Spanien har nyligen genomfört en politisk förändring som belönar olaglig invandring samtidigt som den strävar efter att inskränka yttrandefriheten. Denna utveckling, som skapar en oroande trend inom den europeiska politiken, visar på ett betydande avsteg från grundläggande friheter.
Med beslutet att legalisera omkring 500 000 illegala invandrare i landet, har den spanska regeringen under ledning av Pedro Sánchez tagit ett drastiskt steg. Samtidigt som man öppnar dörrarna för dessa individer, skapar man ett repressivt system för att kontrollera och straffa yttranden på sociala plattformar.
Regeringen planerar att införa lagar som gör det möjligt att ställa plattformsledningar till svars för användares handlingar. Detta inkluderar även straff för algoritmisk förstärkning av innehåll som anses vara olagligt. Gränserna mellan lagligt och olagligt blir därmed otydliga, vilket ger staten makt att definiera vad som är acceptabelt i det offentliga samtalet.
En särskilt oroande del av lagförslaget är införandet av ett så kallat ”hat- och polariseringsavtryck”, vilket innebär att staten kommer att mäta och kvantifiera hur plattformar påstås bidra till hat och splittring. Denna åtgärd kan liknas vid åsiktsovervakning och öppnar dörren för en potentiell inskränkning av yttrandefriheten.
Åklagarmyndigheten har också fått i uppdrag att fokusera på specifika plattformar som Grok, TikTok och Instagram, utan att vänta på domar eller bevis på brott. Istället kommer man att agera utifrån politiskt definierade ”överträdelse” vilket underminerar rättssäkerheten.
Det mest anmärkningsvärda är att denna lagstiftning kommer att implementeras samtidigt som en stor mängd illegala migranter får laglig status. Detta urholkar principen om likhet inför lagen och skapar en situation där de som följt reglerna kan känna sig bestraffade.
Den spanska regeringen har dessutom diskuterat att begränsa eller till och med förbjuda plattformen X, med hänvisning till att den skulle kunna kränka grundläggande rättigheter. Genom att diskutera stängningar av kommunikationskanaler går man från att reglera innehåll till att i praktiken stänga ner viktiga plattformar för yttrandefrihet.
Reaktionerna från teknikvärlden är tydliga. Grundaren av Telegram, Pavel Durov, har uttryckt farhågor kring övercensur och hur dessa lagar kan leda till att plattformar raderar allt som kan uppfattas som kontroversiellt för att undvika straff. Detta kan i sin tur leda till att kritik mot regeringen klassas som samhällsfarlig.
Detta hyckleri blir än mer påtagligt när man jämför med hur EU har hanterat situationen i Ungern. När den ungerska regeringen har vidtagit åtgärder för att kontrollera NGO-finansiering har EU varit snabba att reagera med sanktioner och kritik. Men nu, när en socialistisk regering i Spanien legaliserar olaglig migration och bygger system för åsiktsövervakning, är det tyst från Bryssel.
Det är anmärkningsvärt att EU-institutioner, medier och det politiska etablissemanget inte reagerar på denna utveckling. Ingen krisstämpel eller hot om artikel-7-förfarande har yttrats, trots att Spanien genomför en radikal förändring av sitt rättssystem. Detta innebär att ett medlemsland i EU undergräver inte bara sin egen rättsstat, utan också påverkar andra medlemsländer.
Frågan kvarstår: Hur länge kommer resten av Europa att blunda för dessa allvarliga inskränkningar av både rättsstaten och yttrandefriheten?
