EU-parlamentet kommer att sammanträda nästa vecka i Strasbourg för att diskutera centrala frågor såsom konkurrenskraft, matpriser och handel. Agendan omfattar även klimatmål för 2040, nya asylregler och en skyddsmekanism mot jordbruksimport från Sydamerika.
Under onsdagen kommer parlamentet att debattera nödvändiga åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft och minska levnadskostnaderna. Diskussionen grundar sig på den så kallade Draghi-rapporten, som presenterades i september 2024 av Italiens tidigare premiärminister och förre chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi. ”70 procent av export går ju till EU. Så det här behöver vi jobba med både hemma men också på EU-nivå. En jätteviktig fråga i detta är ju bättre konkurrens, och har vi inte en bättre konkurrens så blir det ju svårt att trycka ner priserna”, förklarade Dibrani vid en presskonferens i fredags.
Dibrani framhöll att matpriserna är en avgörande fråga för hushåll i hela Europa och att många väljare röstade i EU-valet på grund av de höga levnadskostnaderna. Vid presskonferenserna inför EU-parlamentets möten brukar två ledamöter från olika partier delta, men Moderaternas Jörgen Warborn avstod från att delta.
På torsdag kommer parlamentet att diskutera otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan, en fråga där Dibrani har varit aktiv i förhandlingarna. ”Det handlar ju både om att bönderna ska få rimliga villkor men också att pressa ner matpriserna”, påpekade han. Dibrani är dessutom förhandlare för den årliga konkurrensrapporten och avser att fortsätta trycka på vikten av att sänka matpriserna.
Handel är en annan viktig punkt på agendan. På tisdag röstas det om en skyddsmekanism för jordbruksimport från Mercosur-länderna, som inkluderar Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Denna mekanism innebär att tullförmåner kan upphävas tillfälligt om importökningar allvarligt påverkar EU:s jordbrukare. Omröstningen följer på EU-parlamentets beslut i januari att låta EU-domstolen granska handelsavtalet, vilket de flesta svenska EU-parlamentariker var emot. ”Det var ju olyckligt det som hände men jag är fortsatt positiv och hoppas verkligen att vi kan tillämpa detta redan mycket tidigare”, sa Dibrani och framhöll Sveriges beroende av frihandel för jobb och tillväxt.
Utöver dessa frågor kommer även försvars- och asylfrågor att diskuteras. På tisdag ska parlamentet debattera insatser för att stärka det europeiska försvaret i ljuset av ett allt mer instabilt internationellt läge. Detta följer efter att NATO-medlemsländerna vid toppmötet 2025 enades om att öka försvarsutgifterna till 5 procent av bruttonationalprodukten senast 2035.
Dagen inkluderar även en röstning om nya asylregler, där EU:s första gemensamma lista över säkra ursprungsländer presenteras. Denna lista omfattar Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien. Dessutom väntas en slutomröstning om EU:s klimatmål för 2040, som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent jämfört med nivåerna från 1990.
Detta är bara några av de många viktiga frågor som kommer att tas upp under EU-parlamentets plenarsession den 9–12 februari 2026.
