Åkaren Sigge, verksam i södra Halland, står inför en svår situation efter sin satsning på eldrivna lastbilar. Trots att han följde både EU:s och Sveriges riktlinjer för en grön omställning och investerade miljoner, har han nu drabbats av skyhöga elnätsavgifter. Dessa avgifter har blivit en allvarlig belastning för hans företag.
För två år sedan stod Sigge inför ett viktigt beslut. Skulle han fortsätta med diesel eller satsa på el? Politisk press från både Bryssel och Stockholm pekade tydligt på att transportsektorn skulle elektrifieras, och Sigge valde att gå i bräschen genom att köpa två eldrivna lastbilar. Hans avsikt var att positionera sig för framtiden i en bransch under omvandling.
I ett öppet brev till politikerna, publicerat av Tidningen Proffs, uttrycker Sigge sin frustration: ”Jag gjorde det ni bad oss göra. Jag investerade miljoner.” Men verkligheten har visat sig vara en annan än den han förväntade sig.
Problemet uppstår inte på vägarna, utan i eluttaget. När lastbilarna snabbladdas samtidigt, vilket ofta är nödvändigt, resulterar det i höga effekttoppar. I det nuvarande elsystemet medför dessa toppar betydande kostnader. Sigge konstaterar att han har fått betala tiotusentals kronor extra varje månad på grund av effektavgifter, som inte beror på hur mycket el han använder, utan när och hur snabbt han använder den.
”Det kostade mig 40 000 kronor plus moms i effektavgift… inte för att jag använder mer el totalt, utan för att jag använder den när verksamheten kräver det”, skriver han.
Sigge påpekar en grundläggande kollision mellan teori och praktik. Effektavgifterna syftar till att styra konsumenterna att använda el när belastningen på näten är låg, men transportbranschen styrs av kundernas behov snarare än av elnätets kapacitet. En lastbil måste laddas när den ska köra; annars står den still och genererar inga intäkter.
Bakgrunden till dessa avgifter kan delvis kopplas till EU:s lagstiftning, där klimatpaketet ”Fit for 55” och strängare utsläppskrav på tunga fordon har lagt stor press på elektrifiering. Samtidigt har EU uppmanat medlemsländerna att effektivisera användningen av elnäten genom effektbaserad prissättning.
Den svenska Energimarknadsinspektionen har fått mandat att införa effektbaserade elnätsavgifter, vilket har kritiserats för att ske utan tydliga konsekvenser för företagen. Sigge känner sig lurad av ett system som han anser inte är rustat för den storskaliga omställning som politiken efterfrågar.
Ingen varnade Sigge för de ekonomiska riskerna kopplade till laddningen av eldrivna fordon. Han beskriver hur bristen på konkurrens bland nätleverantörerna har lett till att priserna kan sättas fritt, vilket ytterligare komplicerar situationen för småföretagare som honom.
Sigge varnar för att de som först ställer om, ofta små och medelstora företag, riskerar att bli ”försökskaniner” för ett energisystem som inte är anpassat för nuvarande krav. ”Den som ställer om först får betala mest”, konstaterar han.
Regeringen har å sin sida betonat att elektrifieringen är central för att uppnå klimatmålen. I samband med introduktionen av den nya batteritekniken SEEL har energi- och näringsminister Ebba Busch understrukit vikten av att Sverige ska leda den globala utvecklingen mot en mer hållbar transportsektor.
