Den 1 januari 2024 inledde Bulgarien en ny era genom att införa euro som sin valuta. Detta steg markerar ett försök att revitalisera ekonomin och attrahera utländska investeringar i EU:s fattigaste land, vilket länge har präglats av politisk instabilitet och social utsatthet.
Med över sex miljoner invånare har Bulgarien nu mynt som delas med ekonomiska storheter som Tyskland och Frankrike. Christine Lagarde, chefen för Europeiska centralbanken (ECB), välkomnade Bulgarien som en ny medlem i eurozonen och betonade euron som en symbol för Europas samarbete i tider av global osäkerhet.
Trots den officiella övergången har processen för införandet av euro varit lång och komplicerad. Bulgaria har upplevt flera politiska kriser och har hållit sju val sedan 2020, vilket har lett till frågor om landets beredskap för att ansluta sig till den gemensamma valutan. Den avgående regeringen i december efter omfattande protester har ytterligare ökat osäkerheten.
Opinionsmätningar visar på delade åsikter bland befolkningen beträffande euron. Enligt en tidigare undersökning från Eurobarometern stödjer 40 procent av de tillfrågade övergången till euro, medan omkring hälften är emot. Kritiker oroar sig för att euron kan leda till ökade priser och gynna landets elit, liknande erfarenheter från andra länder som har bytt valuta.
Det har också rapporterats om proryska kampanjer som försöker underblåsa motståndet mot euron. Det högerextrema partiet Revival har organiserat protester i hela landet där demonstranter har visat ryska flaggor. Under en demonstration i Sofia förra året försökte protesterande sätta eld på Europeiska kommissionens kontor, en händelse som Ursula von der Leyen, ordförande för kommissionen, kallade ”skandalös”.
Nu står bulgarerna inför en ny verklighet där den gamla valutan, lev, kommer att användas parallellt med euron under första halvan av 2026. Detta är en betydande förändring för ett land som gick med i EU 2007 och har kämpat med sociala och ekonomiska utmaningar sedan dess.
