Den pågående konflikten i Mellanöstern har fått tydliga ekonomiska konsekvenser som sträcker sig långt bortom regionens gränser. I Sverige varnar experter för att både bolåneräntor och inflation kan öka snabbare än vad som tidigare har förutspåtts. Samtidigt riskerar oljepriset att stiga till nivåer som påminner om tidigare energikriser.
Riksbanken har nyligen beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, vilket har varit den gällande nivån sedan hösten 2025. Denna stabilitet har bidragit till relativt låga bolåneräntor, men det finns en oro för att situationen kan förändras snabbt. I ett pressmeddelande uttrycker Riksbanken att det finns en stor osäkerhet i omvärlden och att utvecklingen manar till vaksamhet.
”Utvecklingen i omvärlden kan snabbt förändra läget. Riksbanken bevakar situationen noggrant och kommer att justera penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det,” står det i meddelandet.
Den rådande konflikten i Mellanöstern har redan lett till betydande fluktuationer i energipriser, valutor och marknadsräntor. Dollarn har stärkts, energipriser har ökat och tillväxten riskerar att dämpas, vilket kan ge inflationen en ny skjuts.
Flera ekonomer, däribland Robert Boije, chefsekonom på SBAB, varnar för att ränteläget kan ändras snabbt om konflikten drar ut på tiden. Boije påpekar att en utdragen konflikt kan skapa ett bredare inflationstryck. ”Om konflikten fortsätter under större delen av året kan vi stå inför en helt annan situation, där flera räntehöjningar blir aktuella,” säger han.
Även Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, anser att Riksbanken kan agera snabbare än vid tidigare inflationstopp. Marknaden har redan börjat förbereda sig för högre räntor, vilket särskilt påverkar bundna bolån. Detta kan innebära att svenska hushåll återigen måste förbereda sig för bolåneräntor över tre procent om inflationen skenar.
Den centrala frågan handlar om energimarknaden. När konfliktnivån i Mellanöstern ökar reagerar oljepriserna snabbt, vilket påverkar hela ekonomin. Darush Yazdanfar, professor i företagsekonomi, förklarar att högre energipriser påverkar transporter, livsmedel och produktion. ”Inflationen kommer att sticka iväg eftersom priset på energi kommer att öka. Detta kommer att märkas i hela västvärlden,” säger han.
Oljepriserna har redan stigit kraftigt efter krigsutbrottet, med Brentolja som har nått priser runt 119 dollar per fat. Analytiker varnar för att priserna kan stiga till ännu högre nivåer, med scenarier som pekar på 90–100 dollar vid fortsatt oro och upp till 180 dollar vid allvarliga störningar.
Det finns också nya hot mot energiflöden utöver tidigare risker kopplade till Hormuzsundet. Experter varnar för potentiella attacker mot energiinfrastruktur, vilket skulle kunna leda till långvariga störningar i olje- och gasproduktionen.
För svenska hushåll märks effekterna av dessa förändringar snabbt. Även om bränslepriserna kan påverkas med viss fördröjning, är sambandet tydligt. En ökning av oljepriset med tio dollar per fat kan normalt innebära en ökning av bensinpriserna i Europa med omkring 0,8 till 1,2 kronor per liter.
Totalt sett står svenska hushåll inför en potentiell dubbelsmäll med både högre energipriser och stigande räntor. Om konflikten drar ut på tiden kan dessa effekter förstärka varandra, vilket gör att både Riksbanken och ekonomer nu uppmanar till försiktighet. Situationen kan förändras snabbt, och konsekvenserna kan bli påtagliga för plånboken.
