Trots omfattande kritik och tydliga varningar från flera viktiga aktörer, pressas Sverige nu mot en anslutning till EU:s gemensamma balansplattform, MARI. Energimarknadsinspektionen ställer krav på att anslutningen ska ske senast den 1 september 2026, annars hotar vite. Samtidigt uttrycker Svenska kraftnät oro för att ett för tidigt inträde kan leda till ett elkaos liknande det som redan drabbat södra Sverige.
Det aktuella dilemmat kretsar kring tidpunkten för Sveriges anslutning till MARI, en plattform som används för handel med stödtjänsten mFRR EAM, avsedd att balansera elsystemet vid överskott eller brist på el. Systemet ska hantera den allt mer väderberoende elproduktionen, men erfarenheterna från tidigare reformer har varit problematiska, enligt rapporter från Tidningen Näringslivet.
Införandet av en flödesbaserad kapacitetsberäkning (flow-based) tillsammans med mFRR EAM förra året resulterade i kraftigt ökade obalanspriser och stora kostnadshöjningar, särskilt i södra Sverige. Svenska kraftnät har noterat brister i algoritmernas funktion, vilket har lett till felaktig aktivering av resurser samt prisspiraler som inte motsvarat de faktiska behoven i systemet.
Balanseringskostnaderna har i vissa områden ökat med flera hundra procent sedan våren. Trots att dessa kostnader formellt belastar balansansvariga aktörer, överförs de snabbt till elkunder och industrier i form av högre priser och ökade riskpremier. Det har även lett till att nya aktörer kommit in på balansmarknaden, men många av dessa tycks fokusera mer på att dra nytta av prisvolatiliteten snarare än att bidra till systemets stabilitet.
En ytterligare komplikation för Norden är att stora delar av reglerresurserna finns i form av vattenkraft i norr, medan obalanserna ofta uppstår i söder. När algoritmerna inte tar hänsyn till dessa strukturella skillnader kan prisrörelserna bli extrema, vilket redan inträffat under våren och för-sommaren 2025. Svenska kraftnät har genomfört justeringar för att mildra problemen, men fruktar att dessa förbättringar kan gå förlorade vid en anslutning till MARI. Myndigheten föreslår därför att inträdet skjuts upp till tidigast första kvartalet 2027 för att säkerställa driftsäkerheten.
Industrin uttrycker liknande farhågor. Elintensiva företag i SE3 och SE4 varnar för att de redan höga kostnaderna och osäkerheterna kan förvärras ytterligare. Det finns ett tydligt krav från branschen på antingen nordiska undantag, uppskov eller en mer grundläggande översyn av elområdesindelningen, som idag skapar artificiella prisskillnader.
Trots dessa varningar står Energimarknadsinspektionen fast vid sina krav och menar att Svenska kraftnät haft tillräckligt med tid för att förbereda sig. Myndigheten understryker att tekniska förseningar inte befriar dem från skyldigheten att ansluta sig så snart som möjligt, och ett vite på 500 000 kronor i veckan hotar om tidsplanen inte följs. Enligt inspektionen är det slutligen Svenska kraftnät som avgör när de kommer att ansluta sig.
Beslut om MARI fattas på EU-nivå, där svenska och nordiska särdrag riskerar att bli underordnade. Resultatet kan bli att Sverige, trots upprepade varningar, pressas in i ett nytt marknadssystem som riskerar att driva upp kostnaderna ytterligare, med elkunder och industri som de slutliga förlorarna.
