En ny studie från Örebro universitet avslöjar att en begränsad grupp patienter står för nästan en tredjedel av alla ambulanslarm i Region Örebro län. Studien, som bygger på registerdata från ambulanssjukvården mellan 2020 och 2022, visar att av de drygt 41 000 patienter som larmade, var 8,4 procent frekventa användare, vilket resulterade i nästan 30 procent av alla utryckningar.
Forskaren Karin Hugelius, som också arbetar som ambulanssjuksköterska, förklarar att dessa frekventa användare delas in i två grupper: frekventa och högfrekventa. De frekventa har mellan fyra och elva ambulanslarm per år, medan de högfrekventa har tolv eller fler. Det framkommer tydliga skillnader i deras vårdbehov.
De frekventa användarna lider ofta av andningsbesvär, kramper och buksmärtor, och majoriteten av dem transporteras till akutmottagning. Å sin sida rör det sig för högfrekventa användare oftare om psykisk ohälsa och påverkan av alkohol, läkemedel eller droger, vilket resulterar i att de oftare transporteras till psykiatrisk akutmottagning.
Forskningen har också visat att ambulanslarmen inte nödvändigtvis ökar i samband med stängda vårdcentraler eller tider på dygnet, vilket tyder på att dessa patienter har återkommande och komplexa vårdbehov oavsett tidpunkt.
Studien indikerar att andra vårdformer kan vara mer lämpliga för att möta behoven hos denna patientgrupp. Region Örebro län har redan inlett undersökningar kring detta för att optimera vården och minska trycket på ambulanssjukvården.
Mellan 2020 och 2022 genomfördes totalt 73 461 ambulansuppdrag för 41 407 unika patienter, där den frekventa patientgruppen stod för en betydande del av uppdragen.
