En ny studie från Karolinska institutet i Stockholm indikerar att kostens sammansättning kan ha en avgörande betydelse för hur genetiska riskfaktorer för demens, inklusive Alzheimers, utvecklas. Forskningen visar att ett ökat intag av kött kan bidra till att förebygga utvecklingen av demenssjukdomar och förbättra den kognitiva hälsan.
Forskarna har länge känt till att vissa genvarianter, som APOE-genen, ökar risken för Alzheimers. Särskilt varianterna 3/4 och 4/4 är kopplade till en markant högre risk för kognitiv försämring och demens. I denna kontext ville forskarna undersöka hur livsstilsfaktorer, särskilt kost, påverkar den genetiska risken.
Studien följde över 2 100 äldre personer under upp till 15 år, där samtliga deltagare var över 60 år och fria från demens vid studiens början. Genom att analysera kostvanor och kognitiv utveckling över tid identifierade forskarna tydliga mönster. De som hade en genetisk risk och åt mindre kött hade mer än dubbelt så hög risk att utveckla demens jämfört med de utan dessa genvarianter.
Intressant nog visade resultaten att gruppen med högst köttintag, vilket motsvarade cirka 870 gram per vecka, inte uppvisade den förväntade ökningen i demensrisk. Tvärtom hade dessa individer en mer gynnsam kognitiv utveckling, särskilt de med de riskfyllda genvarianterna. Detta tyder på att högre köttkonsumtion kan mildra den annars förhöjda risken för demens.
Forskningen visar också att kvaliteten på köttet spelar en betydande roll. En lägre andel processat kött, som charkprodukter, var kopplad till en lägre demensrisk oavsett genetisk bakgrund. Det antyder att oprocessat kött kan vara ett bättre val för att stödja både hjärnhälsa och allmän hälsa.
Vidare observerades att individer med genetisk risk som konsumerade mer oprocessat kött hade lägre total dödlighet. Detta indikerar att kostens betydelse kan sträcka sig utöver kognitiv funktion och påverka hälsan mer generellt.
Trots de lovande resultaten varnar forskarna för att studien är observationsbaserad, vilket innebär att man ännu inte kan fastställa orsakssamband, utan endast observera de gynnsamma effekterna. För att få en djupare förståelse krävs kontrollerade kliniska studier där kostens effekter testas mer direkt. Resultaten öppnar för nya sätt att se på kostråd där genetiska skillnader tas i beaktande, något som kan vara särskilt relevant i regioner som Norden där APOE4-varianten är relativt vanlig.
Sammanfattningsvis ger denna studie en ny bild av hur kost och genetik samverkar i utvecklingen av demens. För personer med hög genetisk risk kan ett ökat intag av oprocessat kött vara kopplat till bättre kognitiv hälsa och lägre demensrisk, vilket står i kontrast till rekommendationerna i den klimatpolitiska debatten.
