Sveriges sjukvård är i en sårbar situation sex år efter covid-19-pandemin. Läkarförbundet uttrycker oro över att vården inte är rustad för att hantera en ny kris. ”Idag klarar vården inte ens av en vanlig kris och inte heller en vanlig sommar”, säger Hanna Kataoka, andre vice ordförande i förbundet, i en intervju med TV4.
Minnena av pandemin är fortfarande närvarande. I slutet av 2019 blev covid-19 ett begrepp som snabbt förändrade sjukvården. Intensivvårdsavdelningarna fylldes med svårt sjuka patienter, däribland unga och tidigare friska individer. Utrustningen som användes var ofta gammal och många av de anställda hade bara kort erfarenhet av intensivvård. Ingrid Stubelius, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, minns tiden som ”omtumlande” med utrustning som hittades i reservlager och en brist på erfarenhet bland kollegor.
Trots att läget har stabiliserats och avdelningarna inte längre är överfulla, kvarstår en oro för framtiden. Läkarförbundet betonar att nästa kris är en tidsfråga och att beredskapen fortfarande är otillräcklig. Förbundet påpekar att sjukvården är underfinansierad och att resurser ofta används på mindre viktiga områden. Fokus behöver ligga på kärnverksamheten, inklusive personal, utrustning och planering.
Det finns även en brist på övningar och beredskap inom vård och omsorg. Många anställda känner att de inte har tid att öva för kriser. Hanna Kataoka menar att det är avgörande att sjukvårdspersonal tränar på olika scenarier, men idag prioriteras akuta situationer framför planerade övningar. ”Det finns inget utrymme för att träna på beredskap”, säger hon, och uttrycker en förhoppning om att lärdomarna från pandemin ska ha integrerats i systemet för att undvika framtida misstag.
