Det pågår en intensiv debatt om varför KBT (kognitiv beteendeterapi) inte erbjuds som en behandling för personer med övervikt. Trots att vården fortsätter att investera i dyra viktläkemedel med allvarliga biverkningar, tycks KBT ignoreras, även om det har visat sig vara effektivt.
Enligt en ny metastudie går personer som behandlas med viktläkemedel i genomsnitt ner 8,3 kilo. Men ett år efter att behandlingen har avslutats, återfår många nästan 5 kilo. Detta ska inte ses som ett misslyckande hos patienterna, utan snarare som ett misslyckande hos systemet som tillhandahåller vården. Det är en situation som borde väcka frågor.
Det är svårt att förstå varför metoder som KBT, som visat sig ha positiva effekter på lång sikt, inte får större utrymme inom vården. KBT fokuserar på att förändra beteenden och tankemönster, vilket kan ge mer bestående resultat än kortsiktiga lösningar som viktläkemedel.
Det är dags för en omvärdering av hur vi ser på behandlingar för övervikt. Att förlita sig på läkemedel har sina begränsningar, och det är viktigt att erkänna värdet av psykoterapeutiska metoder som KBT. För att verkligen kunna hjälpa dem som kämpar med övervikt, måste vården bredda sina alternativ och inkludera beprövade metoder som ger människor verktyg för att förändra sina liv på lång sikt.
