EU står inför ett potentiellt handelskrig med USA efter att Donald Trump hotat med strafftullar mot länder som skickat militär till Grönland. I kölvattnet av dessa hot har Bryssel övervägt att aktivera sitt kraftfullaste verktyg, den så kallade handelsbazookan.
Regeringsrepresentanter från länder som Stockholm, Berlin och Paris har enats om att de inte kommer att låta sig utpressas. Samtidigt pågår krissamtal i Bryssel för att formulera EU:s gemensamma svar om USA påbörjar ett handelskrig.
Handelsbazookan, som formellt kallas Anti-Coercion Instrument (ACI), infördes 2023 som ett skydd mot ekonomisk utpressning från länder utanför unionen. Bakgrunden till detta initiativ var Kinas ekonomiska sanktioner mot Litauen efter en konflikt angående Taiwan.
Detta instrument är avsett att fungera som ett avskräckande verktyg och möjliggör en rad motåtgärder mot det land som hotar med ekonomiska påtryckningar. Åtgärder kan inkludera tullar, indragna patent och licenser, samt begränsningar av investeringar. Dessutom kan det aktuella landet utestängas från EU:s inre marknad, vilket skulle innebära förlust av tillgång till 450 miljoner konsumenter.
EU-kommissionen har påpekat att handelsbazookan är mest effektiv när den inte behöver användas. Men med USA:s senaste hot har frågan uppkommit om det nu finns ett behov av att aktivera detta verktyg.
Frankrike, som har en stark position när det kommer till försvaret av Grönland, driver på för att aktivera handelsbazookan. Även Bernd Lange, ordförande för EU-parlamentets handelsutskott, stödjer detta förslag. För att instrumentet ska kunna aktiveras krävs en kvalificerad majoritet inom EU, och det återstår att se hur många länder som är beredda att gå så långt.
Den pågående situationen visar hur känsliga handelsrelationerna mellan USA och EU är, och hur snabbt dessa kan förändras under press.
