Björn Wiman
diskuterar i sin senaste artikel hur viktigt det är att förena olika aspekter av samhället, där både kultur och försvar spelar centrala roller. Han nämner Elsa och Natanael Beskow, som under sin tid verkade för att bygga ett bättre samhälle genom folkbildning och humanism. En händelse som fångar Wiman är den tragiska olyckan som drabbade Dag Beskow, son till Elsa och Natanael, som dog i en isjaktolycka för över hundra år sedan. Wiman refererar till Annika Perssons bok om familjen Beskow, som belyser hur de hanterade sin sorg och hur detta tema återkommer i deras konstverk. Wiman beskriver hur tiden för Beskows präglades av en stark utvecklingsoptimism, där socialdemokrater och liberaler enades för att främja utbildning och folkbildning. Dessa insatser bidrog till att forma det moderna Sverige, vilket Wiman menar är av största vikt även idag. Artikeln diskuterar också hur folkbildning inte bara handlar om utbildning utan även om att skapa en känsla av gemenskap och motverka desinformation. Wiman argumenterar för att ett starkt samhälle behöver både bombplan och bibliotek för att vara motståndskraftigt i en tid av politisk osäkerhet. Han framhåller vikten av att investera i folkbildning och att se detta som en del av det nationella försvaret. Wiman påpekar att det förflutna erbjuder viktiga lärdomar och att dagens utmaningar kräver en ny generation av humanister som kan bygga broar mellan människor. Avslutningsvis uppmanar Wiman till handling och föreslår att politiker bör besöka folkbildningsinstitutioner för att bättre förstå deras betydelse. Han avslutar med att reflektera över Beskows arv och hur deras visioner kan inspirera framtiden.
Ett starkare samhälle kräver både bibliotek och bombplan
