EU:s medlemsländer har enats om att låna gemensamt för att säkerställa fortsatt ekonomiskt stöd till Ukrainas krigskassa. Denna åtgärd syftar till att täppa till akuta budgetunderskott, men den kommer också att medföra miljardkostnader i räntor för unionens skattebetalare under en lång tid framöver.
Efter intensiva nattliga förhandlingar beslutade EU:s ledare nyligen att under de kommande två åren ta upp cirka 90 miljarder euro i gemensamma lån. Dessa medel ska garanteras genom EU:s långtidsbudget och syftar till att säkerställa att Ukraina inte står utan finansiering redan till våren.
Bakgrunden till detta beslut är att Ukraina förväntas ha ett budgetunderskott på nära 72 miljarder euro nästa år, medan kriget mot Ryssland fortsätter utan tecken på en snar lösning. Ukraina är i akut behov av extern finansiering för att upprätthålla både militärt försvar och grundläggande samhällsfunktioner.
Dock har tre medlemsländer – Tjeckien, Ungern och Slovakien – valt att inte ta på sig skuldansvaret. Dessa länder har dock godkänt upplägget och lovat att inte blockera stödet till Ukraina. EU-kommissionen kommer att föreslå ett system med så kallat fördjupat samarbete, där övriga 24 länder gemensamt tar lånen inom en separat rättslig ram.
Det nya upplägget bygger i stor utsträckning på strukturen från tidigare stödpaket. Utbetalningarna ska ske stegvis och kombineras med krav på antikorruption och tydliga riktlinjer för hur medlen ska fördelas mellan militära behov och statens löpande utgifter.
EU:s ledare valde gemensam upplåning efter att de inte lyckades enas om ett mer kontroversiellt alternativ: att använda avkastningen från frysta ryska tillgångar som säkerhet. Motstånd, särskilt från Belgien där en stor del av tillgångarna förvaras, satte stopp för den planen.
Att ta upp gemensamma lån är dock ingen kostnadsfri lösning. Enligt uppgifter från EU-kommissionen förväntas räntekostnaderna uppgå till omkring tre miljarder euro, vilket motsvarar nära 33 miljarder kronor per år från och med 2028. Dessa kostnader kommer att finansieras via avdrag från EU:s fleraårsbudget som i själva verket är avsedd för andra ändamål.
De lån som tas är formellt riktade till Ukraina, men återbetalningen är villkorad. Ukraina ska börja betala tillbaka först när kriget är över och Ryssland har betalat skadestånd, vilket i nuläget framstår som osäkert.
Om återbetalning uteblir kan EU behöva förlänga lånen eller återigen diskutera att använda frysta ryska tillgångar. Ett sådant steg skulle dock kräva ett nytt politiskt beslut, vilket medlemsländerna för närvarande är långt ifrån överens om.
Resultatet blir att EU nu tar ett långsiktigt ekonomiskt ansvar för Ukrainas överlevnad och krigföring, med potentiella kostnader som kan sträcka sig långt bortom nuvarande budgetperioder.
