EU föreslår 1 000 miljarder kronor till Ukraina för att möta krigets behov

Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, meddelade nyligen att unionen behöver tillhandahålla en ”livlina” på nästan 1 000 miljarder kronor för att möta Ukrainas behov under de kommande två åren. Eftersom Bryssel saknar egna medel presenterar hon nu två alternativ för medlemsländerna.

Förslagen innefattar att använda de frysta ryska tillgångarna inom EU, vilket trotsar varningar från Europeiska centralbanken och Belgien om potentiella risker för unionens stabilitet. Alternativt kan medlemsländernas skattebetalare fortsätta att finansiera Ukraina genom lån som de senare måste återbetala.

Parallellt med dessa förslag har korruptionsutredningar i president Volodymyr Zelenskyjs närmaste krets intensifierats, och den amerikanske presidenten Donald Trump kritiserar EU för att förlänga konflikten genom att motarbeta förslag, samtidigt som han föreslår att de frysta ryska tillgångarna bör användas som förhandlingsmedel.

EU-kommissionen har lagt fram ett omfattande paket som syftar till att möjliggöra ett unikt räntefritt lån till Ukraina, där de frysta ryska tillgångarna används som säkerhet. Förslaget omfattar 90 miljarder euro, vilket motsvarar nära 1 000 miljarder kronor, och ska täcka Ukrainas militära och ekonomiska behov fram till 2027.

Von der Leyen framhöll att EU nästan är ensamt i att stödja Ukraina under det pågående kriget och betonade att det föreslagna stödet skulle täcka två tredjedelar av Ukrainas finansieringsbehov.

EU:s planer sammanfaller med att Nato-länderna diskuterar att skicka ungefär elva miljarder kronor till Ukraina varje månad för att stödja krigsmaskineriet de kommande åren. Enligt flera ledare finns det inget tak för detta stöd, vilket kommer att fortsätta så länge det behövs.

Det finns för närvarande cirka 210 miljarder euro, motsvarande ungefär 2 310 miljarder kronor, i frysta ryska tillgångar inom EU. Von der Leyen har uttryckt att Europa kommer att förbli Ukrainas starkaste och mest pålitliga partner och att stödet syftar till att ge Ukraina resurser för att kunna föra fredsförhandlingar från en stark position.

Initiativet är unikt och har diskuterats länge, men nu har von der Leyen presenterat konkreta planer som hon anser ha juridisk grund. Grundtanken är att använda de frysta tillgångarna från Rysslands centralbank som grund för ett räntefritt lån, där Ukraina inte skulle behöva återbetala förrän efter krigets slut och Ryssland accepterar att ersätta skadorna.

EU föreslår också ett strikt förbud mot att återlämna statliga tillgångar till Ryssland, vilket skiljer sig från USA:s plan att använda de frysta tillgångarna i fredsprocessen.

Det finns dock motstånd mot dessa planer från medlemsländer, särskilt Belgien, som varnar för juridiska risker och möjliga negativa konsekvenser. Det belgiska premiärministern Bart De Wever har uttryckt att upplägget är ”felaktigt i grunden” och fullt av betydande risker.

För att bemöta dessa farhågor föreslår kommissionen två garantiramverk för att skydda medlemsländerna mot eventuella juridiska åtaganden. Dessa skydd ska också täcka eventuella rättsliga beslut som kan gå Rysslands väg, vilket flera medier påpekar som sannolikt.

Belgien har också efterlyst en tydligare solidaritet rörande de frysta tillgångarna, eftersom fokuset har legat på de tillgångar som finns hos Euroclear, trots att det finns fler medel i banker i andra länder.

Föreslagna åtgärder kommer också i skuggan av korruptionsskandaler inom Ukrainas regering, vilket föranlett flera avsked. Von der Leyen vill knyta stödet till reformer mot korruption, vilket innebär att utbetalningar kan stoppas om Ukraina misslyckas med att implementera åtgärder.

Som en alternativ plan kommer kommissionen att låna upp 90 miljarder euro på marknaden för att stödja Ukraina om Belgien fortsätter att motsätta sig reparationslånet. Detta lån skulle innebära att medlemsländernas skattebetalare får stå för räntekostnaderna varje år.

Den rådande osäkerheten kring EU:s planer och den pågående konflikten i Ukraina gör att behovet av stöd förblir akut, oavsett vilket alternativ som väljs vid mötet den 18 december.