I veckan godkände EU en ny förordning som rör immigrationsförfaranden och en lista över så kallade säkra tredjeländer. Detta beslut utgör en betydande framgång för Italiens premiärminister Giorgia Meloni och möjliggör fullständig aktivering av det mottagningscenter som inrättats i Albanien.
Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi, som deltog i mötet i Bryssel med Rådet för rättsliga och inrikes frågor, förklarade att godkännandet av listan är ett viktigt steg för den italienska regeringen i arbetet med att ratificera avtal som möjliggör att migrantcentret kan fungera helt och hållet. De länder som nu klassificeras som säkra inkluderar Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien.
Den nya förordningen innebär att migranter som söker asyl från dessa länder kommer att hanteras genom snabbare processer, där ett avslag är det mest troliga utfallet, utom i särskilda fall. Om migranterna har passerat genom ett säkert tredjeland kan deras ansökan dessutom prövas där.
EU-kandidatländer som Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Nordmakedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Turkiet har också utsetts som säkra ursprungsländer på EU-nivå, så länge det inte pågår internationella konflikter eller att restriktiva åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter har införts.
Förordningen ger EU:s medlemsstater möjlighet att avslå asylansökningar om migranten haft möjlighet att få skydd i ett annat säkert land innan de kom till EU. Ett land betraktas som säkert när andelen asylbeviljande för dess medborgare är under 20 procent, det finns en koppling mellan invandraren och tredjelandet, eller om det finns ett avtal mellan EU och tredjelandet för prövning av ansökningar.
Italien gynnas särskilt av beslutet, då en stor del av de nyanlända till landet kommer från just Bangladesh, Egypten och Tunisien. Det är också värt att notera att ensamkommande minderåriga inte omfattas av dessa nya regler.
EU-kommissionären för migration, Magnus Brunner, framhöll att det nu finns en rättslig grund för att utveckla ”nya och innovativa” lösningar för att hantera migrationsströmmarna. Han nämnde länder som redan förhandlar om avtal, som Nederländerna med Uganda och Italien med Albanien, och underströk vikten av att fler länder samarbetar.
Medlemsländerna har fram till juni 2026 på sig att implementera de nya reglerna. För Sveriges del innebär detta att inga fler migranter kommer att tas emot, utan att landet istället kommer att bidra ekonomiskt till en så kallad solidaritetspool, med ett belopp som är exakt siffra ej specificerad. Migrationsminister Johan Forssell betonade vikten av detta, både för att minska asylinvandringen och för att motverka dödsfallen i Medelhavet som har ökat på senare tid.
Detta nya regelverk markerar därmed en betydande förändring i EU:s hantering av migrationsfrågor och har potential att påverka framtida asylprocesser.
