EU måste svara på Trumps tullar mot Sverige och andra länder

President Donald Trump har aviserat att han planerar att införa tullar på 10 procent mot europeiska länder, däribland Sverige, som motsätter sig USA:s försök att köpa Grönland. Trots att EU strävar efter att undvika en upptrappning av handelskonflikten, finns det viktiga lärdomar att dra från hur Kina hanterade liknande situationer med Trump.

Från och med den 1 februari avser Trump att införa dessa tullar mot länder som skickat delegationer till det danska territoriet Grönland. De berörda länderna inkluderar Sverige, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Tullarna ska initialt sättas till 10 procent och förväntas öka till 25 procent i juni, och de kommer att kvarstå tills ett eventuellt amerikanskt köp av Grönland har genomförts.

Eftersom EU fungerar som en gemensam tullunion, kommer de nya tullarna att påverka hela unionen. Bryssel står nu inför två huvudsakliga alternativ. Det första, en passiv strategi, innebär att man försöker förhandla med Trumpadministrationen för att kanske vinna tid genom att övertyga presidenten att skjuta upp tullarna. Trump har tidigare visat sig villig att ändra sina tidsramar.

Det andra alternativet är att EU väljer en mer aktiv strategi, vilket kan innebära att man inför strafftullar på amerikanska varor. Det finns dock en mer kraftfull åtgärd som skulle kunna övervägas. I oktober förra året nådde USA:s statsskuld 38 000 miljarder dollar, och den beräknas öka till 39 000 miljarder dollar i mars. Europa innehar omkring 20 procent av dessa amerikanska statspapper, och EU:s förhandlare skulle kunna påpeka att man kan komma att sälja dessa på marknaden som svar på de föreslagna tullarna. En sådan åtgärd skulle utan tvekan öka kostnaderna för USA:s finansiering av sin skuld.

Donald Trump har upprepade gånger visat att han reagerar på språk som signalerar styrka. EU har ofta antagit en underdanig position gentemot USA, vilket visat sig vara ineffektivt. En jämförelse kan göras med Kinas agerande i liknande situationer. När det gäller kinesiska sällsynta jordartsmetaller har Trump tvingats backa, och Kinas ledare Xi Jinping valde att inte konfrontera direkt, men signalerade att landet besitter något som USA saknar – processkapacitet för dessa metaller. Genom att aktivera exportkontroller lyckades Kina få andra länder att finna lösningar som dämpade spänningarna.

Det sätt på vilket Kina hanterade sin konflikt med USA ger viktiga insikter för hur EU bör svara på Trumps senaste eskaleringar.