Om EU-kommissionens förslag att integrera Europas elnät blir verklighet, riskerar Sverige att drabbas av betydande kostnadsökningar. Förslaget, som presenterades förra året, syftar till att stärka den europeiska energiinfrastrukturen och föreslår att 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter ska avsättas till gemensamma projekt.
Energiminister Ebba Busch (KD) har uttryckt sin kritik mot förslaget. ”Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda dem för att bygga ut nät i andra EU-länder, det ska gå till Sverige”, säger hon i en intervju med statsradion. Busch påpekar att det inte är acceptabelt att indirekt införa en slags EU-skatt i Sverige.
Sverige är indelat i fyra elområden, och när el produceras i ett område och överförs till ett annat med högre priser, tas en flaskhalsavgift ut. Enligt källan var den totala summan för flaskhalsavgifter under 2024 21 miljarder kronor. Reglerna för hur dessa intäkter får användas är strikta, och om medlen inte används för sina syften, placeras de på ett särskilt konto. I slutet av 2024 låg 65 miljarder kronor på detta konto, vilket är tio miljarder mer än Sveriges avgift till EU.
Det är fortfarande oklart hur EU-kommissionen tänker sig att systemet ska utformas, men det kan bli så att Sverige ensamt måste finansiera två tredjedelar av de gemensamma projekten. Förslaget är för närvarande under behandling i rådet och EU-parlamentets energiutskott.
Det finns också ytterligare kritik mot förslaget. I en debattartikel varnar Villägarnas Riksförbund för att EU:s elnätsavgiftspaket måste stoppas eller omarbetas kraftigt. De menar att detta riskerar att leda till högre kostnader för hushållen samt att det minskar Sveriges handlingsutrymme vid elbrist och försvagar elsystemets säkerhet. ”Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem”, skriver Ulf Stenberg, chefsjurist vid Villägarnas Riksförbund, och Håkan Larsson, chef för samhällspolitik och rådgivning.
Det är tydligt att förslaget väcker starka reaktioner och att de potentiella konsekvenserna för svenska hushåll är en viktig fråga för den pågående debatten.
