Finanspolitiska rådet har i sin senaste analys missat att ta hänsyn till den komplexa verklighet som råder i Europa, skriver Gunnar Hökmark. Den pågående konflikten utgör ett hot som går långt bortom de ekonomiska beräkningarna i det finanspolitiska ramverket.
Det finns ett krig i Europa som även påverkar Sverige. Detta hot utgör en betydande utmaning för det svenska samhället, en utmaning som inte kan mätas i ekonomiska termer. Hökmark menar att rådets kritik mot regeringens finanspolitik måste ses mot bakgrund av denna extraordinära situation. Rådet verkar oroa sig mer för budgetprocessens normer än den akuta verklighet vi står inför.
Hökmark framhäver att de utgifter som kriget kräver, som en snabb upprustning och stöd till Ukraina, inte bör jämföras med normala budgetposter. Han understryker att det är en kris och att det är viktigt att se på finanspolitiken utifrån dessa nya förutsättningar.
Det har länge funnits en underfinansiering av avgörande offentliga investeringar, vilket också lyser med sin frånvaro i rådets analyser. Hökmark pekar på att alltför låga anslag leder till en urholkning av långsiktiga investeringar, vilket är en faktor som borde beaktas i den ekonomiska bedömningen.
Den nuvarande situationen kräver att Sverige agerar snabbt och effektivt både för att stödja Ukraina och för att stärka sitt eget försvar. Hökmark betonar att den verklighet vi lever i innebär dubbla utmaningar: att stimulera ekonomin samtidigt som vi stödjer vårt grannland.
Han menar att Finanspolitiska rådet riskerar att fastna i gamla mönster och inte tillräckligt beaktar den hotbild som finns. Den kritik som riktas mot rådets perspektiv kan leda till att viktiga beslut dröjer och att Ukraina inte får det stöd som krävs.
Hökmark avslutar med att påpeka att den svenska finanspolitiken måste diskuteras utifrån en ny verklighet, och att rådets nuvarande analys inte är tillräcklig. Det är avgörande att förstå att den ekonomiska politiken måste anpassas till de utmaningar som ett krig innebär i vår närhet.
